Norrländska Korrespondenten – 22 december 1860, sida 2

jag förmodar, att någon af de andra herrarna gerna uppfyllt ett få angenämt uppdrag, om fröfen blott anhållit derom. Buftaf har wäl ite blifwit få owanligt bemött i wårt hus, att Gustaf fan wara nog otacksam och draga fig undan, när man will begära en obetydlig tjenst. Då man har en bestämd plats, wore det wal icke alldeles ur ordningen, att man underrättade någon, hwart man behagar rymma sin kos. Sex dagar i weckan äro arbetsdagar; men den sjunde är hwilodag. och den hoppas jag få anwanda efter min egen fria miljo, såwidt ide min högt ärade principal gifwit mig något serskildt uppdrag att då ombesorja. Fetta uttalade Gustaf med en otwetydig bestämdhet oh orubbligaste lugn; men Maria foriirade fig alltmer samt ytt: rade med någon darrning i röt: Jag fall bedja pappa, att han befaller Gustaf lemna underrättelse på kontoret, hwart Gustaf behagar aflagsna fig, få midt det är Gustaf kärt alt behålla fin plats på Bröndala. Den djupt fårade ynglingen teg: ban bugade fig för Mas ria Ekekrona och skyndade hastigt bott, bedrefwad och nedslagen öfver de hårda och orattwisa ord, fom han aldrig wäntat fig få höra från dessa purpurfärgade läppar. En wecka efter sedan detta passerat — det mar åter Söndag — förde händeljen de båda inbillade owannerna tillsammans på följande satt: Maria hade under förmiddagen futit i eu doftande syrenhack i trädgärden samt last en predikan för dagen af den snillrike, andlige waltalaren J. H. Thomander. Sedan hon slutat läsningen, föll det henne in att gå ner till sjön, fom begransade trädgården. Helt nära intill stranden i i flutt: ningen af en tradbewaxt kulle war en flags grotta ingräfd, temligen stor och rymlig. Tradgårdsmastaren hade efter måns ga modor lyckats få de trenne sluttande sidorna grasbewåxta oc) den s. k. grottans tak utgjordes af ett grönmåladt gallers werk af fina spjalar, fom uppbar en mangd wackra lingermwmär: