Norrländska Korrespondenten – 6 oktober 1860, sida 2

stolar, sågs Sweriges wapen med Wafac och Pontecorwiska sköldarne i hjertwapnet; till wenster i salen en utmärkt wäl lyckad vy af Wafarmonumentet mid Utmeland, målad af dekorationsmålaren wid mindre teatern i Stockholm, Hr Lindström; och till Höger war uppsatt af Gefle stads damer förfärdigade stora och wackra fanan. Omkring wäggarne hängde blå och gula festoner uppehållna af sköldar. Det hela tog sig serdeles wäl ut. Middagen, som war synnerligen lifwad och, såsom wi tro, till allas fulla belåtenhet, slutade kl. 10, hwarefter kaffe m. m. intogs i magistratswåningen en trappa ned. Sedan prinsarne der uppes hållit fig omkring en timme, oh deruns der samtalat med de fleste af sällskapet, skedde återresan till slottet oh derefter kl. straxt före tolf embarkeringen å Sten Sture, der wärdarne wid middagen, åtskilliga af middagsgästerna samt en stor folkmassa samlat sig. — Wi meddela här, enligt Aftonbladet, de kyrkliga högtidligheterna wid Gus staf I:s minnesfest i Stockholm: Slodan något före 6 började hög tidsringningen med alla stadens kyrko klockor. Alla kyrkorna, få wäl i de ters ritoriella fom de ide-territoriella förfams lingarne, woro festligt upplysta oh de fylldes snart af menniskor, fom ditftröms made, för att åhöra de erinringsoch maningsord och deltaga i den bön och tacksägelse, hwartill dagens betydelse gaf anledning. Efter afsjungande af en psalm uppträdde i hwarje kyrka någon af förr samlingens presterskap i messeskrud på predikstolen och höll der ett föredrag, hwarefter en psalmvers afsjöngs och wälsignelsen lästes från altaret. Förs samlingarnes skolungdom deltog från orgelläktarne uti koralsången. Ingångse psalmen war Tfemnad åt hwarje predis kants fria wal. De, fom efter föredrar get afsjöngs, woro, enligt öfmerengtoms melse, i alla kyrkor n:r 272 samt 443 v. 4 och 5. J Storkyrkan talade pastor primarius d:r Fallenius öfwer 2 Corinth. 2 kap. 14 o. och uppehöll fig företrädeswis wid reformationswerket samt erinrade derwid särskildt om, att denna kyrka wore den första, der genom Gustaf I:s skydd evangelii ord, renadt från de påfwiska willfarelserna, fritt kunde predikas för folket. Jngångspsalm n:r 264. — Den telegrafdepesch om Anconas kapitulation och Lamoricieres tilfångas tagande torde i sjelfwa werket innebära att det redan faktiskt är slut på påfwens werldsliga matt. Det erifterar ide mera någon påflig arme, och med undantag af det lilla området kring Rom oh Civitavecchia, fom hålles besatt af franska trupper och der påfwen sålunda i sjelfwa werket ide heller är herre, är hela KHrkostaten nu lösgjord från det påfliga wäldet. Det återstår att fe, hwad påfwen nu ärnar att företaga; i Rom lärer han näppeligen längre känna gruns den trygg under fina fötter, och planen att taga sin tillflykt till det starkt befär