Norrländska Korrespondenten – 6 oktober 1860, sida 2

som fört honom in på brottets stig. Jag söker ej att rättfärdiga honom i edra ögon. Swartill fule det wäl också tjena? Ni fule ej tro mig; men jag bedyrar att han år mydet att beklaga. — Min olyda stall dod för honom bafwa haft ett godt resultat. Då han fåg det förakt och den olycka, fom hang lefnadsfått ådragit mig, fwor han att lemna detta brottsliga handtwerk, för hwilket han ej war skapad. J detta ögonblick organiserar man en erpedition för att befria ett antal guldgräfware, fom af ett bolag skickats långt inuti landet och der, tillika med allt are betsmaterielet, uppfångats af Apacherna. Rågra af styrelsens soldater utgöra exe peditionens kärna. Hela werlden tror att wi stola misslyckas och att wår lott skall blifwa densamma som deras, bwilka wi ämna befria. Det är detta, som destämt mig och min bror att deltaga i företaget. Min brors död skall försona hans brott; min egen skall befria mig från en fmårta, fom öfwerstiger mina krafter! Jap far ej lefwa utan att fe er, Francis! ÄUnnu i detta ögonblick skulle jag, om jag blott kände hwar ut wistas, släpa mig til edra