Norrländska Korrespondenten – 8 augusti 1860, sida 2

bästa gubbe, säg mig uppriktigt hwar du har gjort af riksdalersedeln, som du ännu i går innehade? Jag önskar vu wore få sparsam fom jag! Riksdalersedeln, min skatt? Den gaf jag åt den stackars Huutler. Stämta nu ide! Såg sanningen rent ut! Eom jag fåger; han fid sedeln. Gan! den menedaren, den bofwen, fom beröfwat oss hela din morbroders awarlåten skap. SHan är straffad och har fått fin dom: han år af Gud och menniskor dfwergifs wen. Huutler försmäktar dessutom under en obotlig sjukdom, han år eländets rof och jag år en GErcöfud emot honom, Han ar fjuk — jag år frist. Han plå, gas af sitt samwete — jag hugnas af mitt. Hans warnartige son fick ett 1Y8e ligt flut under hang ögon — min Clara uppgår för mina fom en morgonsol. — Wisst har han tillfogat mig mydet ondt, men j weten ju hwad det står i wår bi bel. Med ett ord: den olycklige skref mig til och jag gaf honom riksdalerssedeln. Du fer få misslynt ut, bästa Elisabeth och bedet dock dog ut och dag in: yFörlät