Norrländska Korrespondenten – 4 april 1860, sida 2

Det synes nu icke dröja serdeles länge innan wi här få öppet watten; sannolikt bör detta inträffa före medlet af April. J skärgården är öppet intill Gråskärsbådan, Löfgrund och Hwitgrund, samt norrut innanföre Klubbstenarne och ända till land wid Gåsholma. Redan i slutet af förra medan war, enligt underrättelse från Cregrund, isfritt intill Lrskär oc Björn. — Mrelbvourne d. 16 Januari. Det i går från Gefle hit ankomna skeppet Daniel Elfstrand Pehrsson, kapten Wabls man, hade d. 25 December på 45 grad. s. br., 87 grad. o. long. haft en swår storm, hwarigenom en ftor del af dDädslasten genom störtsjöar blifwit bortfpolad. Betlagligtwis hade äfwen twå man af besättningen (namnen icke uppgifna) gått öfwer bord och drunknat. Äfwen den 28 December hade fartyget stark nordlig storm, hwarwid man blef nödgad att ytterligare kasta en betydlig del af däckslasten öfwer bord. — De ameritanifa tidningarne tilllännagifwa en ny uppfinning, fom, om den håller hwad den låfwar, låter göra feglingsmetoden mycket entlare. Den tallas the gemini ships. Man wet, säga tidningarne, att fegs lingens förnämsta uppgift är att draga den största möjliga fördelen af winden; man stulle tunna segla lika hastigt som ninden, om man kunde intaga tillräckligt af denfamma; olyckligtwis finnes dock en gräns, hwilken det för ett enda fartyg knappast är möjligt att öfwerskrida; och så har en amerikansk skeppsbyggare upp funnit att sätta twänne fartyg i rörelse, förenade med hwarandra genom ett 200 metres ) långt och 20 metres bredt fe gel, utspändt mellan twänne på skeppens inre sidor fastgjorda master. Då min: den fyller detta segel, skall det bortföra de twå fartygen med en hastighet af 30 a 40 mil i timman. Som fartygen hwarje ögonblick wilja närma fig bmarandra, måfte de twänne rorgängarne mas nödrera i motsatta rigtningar, för att hålla seglet utspändt. Så snart en windstöt kommer, närma sig fartygen intill hwarandra, seglet faller i wattnet och fartygen befinna fig få fom för antar midt i Oceanen. För att manövrera dessa båda pontoner behöfwes ide fjerdedels besättning, inga mas ster, rån, tacklingar m. m. Uppfinnaren och de amerikanska tid ningarne tydas likwäl ide hafwa betäntt att den tyngd, som detta segel innehar, betydligt skall förminska fartygets fart och om ock så icke wore, så måste man komma ihåg att winden icke röner något motstånd i sin fart, då deremot fartyget bar först fin egen tynad och sedan matt net, fom hindrar dess hastighet — Mwilten således swårligen fon blifva att ens likna med windens. Man kan äfwen ifrågasätta om ide fartygen skulle af windtrycket på seglet omkullwräkas. (G. B. L. T.F ) Metres 2Z något öfwer 3 fw. fot. EECECCEECECAAKAAA ARD —