Norrländska Korrespondenten – 4 april 1860, sida 2

nes stämning, nalkades henne, tog hennes hand, och fade: Min Helena! Jag tror mig gissa dina tankar. Du förekommer dig sjelf såsom fråmmande i den werld, owari du snart stal intråda; du frutiar för att alldeles fördunklas i din mans ögon, af hwilken ditt lugn och din lycka bero. Men trösta dig! De frilla, gwins liga dygderna fördunklas ide få lått; deras feger år wiss, om ån ide firar, dock med tiden, fom utplånar de mer Infande egens skaperna, och deremot befästar de andra. Du skall i ditt nya ftånd lysa genom din blogsamhet, dina bueliga rygder, din stilla, sanna bildning. War blott du sjelf, och rör dig blott i den ffer, hwari du rörer dig med lätthet. Fyra månader bade emellertid förflutit under reparationen af den för det unga paret bestämda wåning. Den war inredv och möblerad med mycken prakt och lyr. Falfenfijerne, hwars wilja härwid varit rådande, hade inrätt.t alt fom åt er ambassadör. Gubben Swendsen hade med största beredwillighet lemnat pengar dertili, Blott ofwer en utgift hade han knotat litet, nemligen anskaffandet af ett mydet prågtigt ekipage. Det år rafande dumt,