Norrländska Korrespondenten – 3 mars 1860, sida 2

red., hwilken för närwarande är i I bejitte ning af rebetsedlarne, taga närmare del deraf. Beträffande åter den af ins. gjorda anmärkning rörande det af oss antydda wanliga resultatet af beswärsanförande, jå är ret tlart, att Då man får bdebets sel fig tillsänd för utskylders utgörande, det ej torde löna mödan att beswära sig, enär fatalietiden redan är förfluten; och hwad för öfrigt angår beswär i rättan tid anförde, så är klaganden skyldig fö rete skäl för ändrings winnande, hwilta dock ej lära wara så lätt att prestera för att dermed gå grundligt tillwäga; fan han ej det, torde föga annat dermed winnas än att föröka utgifterna. Detta är ins nehållet af red:s yttrande i berörde ans märkning, fom inf. utan grundad anletning anser wara järande för resp. pröfningstommittån. (Jnsändt.) Att katholicismen ligger bakom de res ligiösa slitningar, af hwilla Swerige allt sedan några lustrer tillbata warit hem söft, äfwensom att hemligt förstånd eger rum mellan wissa af wåra mwederbörans de med wissa wederbörande i Frankrike, som alltid äro på förhand wäl under rättade om hwad här kommer att af Regeringen göras: derpå lemnar Ye Courier du Dimonche d. 23 fifil. October ett nytt bewis i följande uppsats: vESmwerige skall några dagar härefter åt det offentliga samwetet gifwa en med otålighet wäntad, sedan långt tillbaka ut lojwad upprättelse. Konung Garl XV lämpar sig redan efter sin höga faders högsta och ädelmodigaste wiljor ... Wi taga oss således friheten att underställa Hans Maj:t och hans frejrade minister, baren Manderströnt, följande anmärk ning: Att stadga det christne af on ans nan bekännelse än den rena evangeliska ej funna förena fig till sörsamling, ins nan den begärt konungens bemyndigande, och widmagthålla andra våra inffränts ningar till mehn för fatfolffa kulten, tet är att lemna en allt för stor anpart åt swenska kyrlans ofördragsamhet ... Wi afbida derföre de underrättelser, som äro oss utlofwade från Stockholm, innan wi säga wåra läsare, på hwad punkt samwetsfriheten står i Swerige. Widare upplästes: Sctan swensla statsmagterna i 19 århundradet sjunkit derhän i wanmagt, att de ej längre förs må met främmande intrång sfydda den protestantista fyrfa, fom deras beffut: samme och kraftsulle företrädare upprättade i 16 sellet, och i stället erbjuda benz nes fiender, (andeliga fantaster, räntfmis tare och strymtare) att dagtinga, nästan på hwilka wilkor fom helst, är föga bes wändt med palliativer. Det är så godt först som sist att sätta yxan till roten och göra radikalt hwad fom skall göras ... Må separatisterne obehindradt bygga sina kyrkor, eller fira fin sabbath i fyffen, lador, eller under bar himmel, men utan att terigenom befrias från swensk undersåtes åliggande att bidraga till uns ::3:3:m33nn3 ——