Norrländska Korrespondenten – 3 mars 1860, sida 2

ter hafwa i allmänhet betalts serdeles tlent. Smöret, fom te sjelfwa töpt till 12: 50 a 13 ror pundet, måste säljas för till och med 12: a 11: 50. Menftes karne betaltes efter 6 ror pundet. (H. W.) Sernöfand d. 23 Febr. Under lope pet af nästlidne år hafwa följande rojdjur blifvit inom länet fångade och dö dade neml. 5 björnar, I warg, 2 margs lo, 274 räfwar, 30 märdar, 6 uttrar, 79 stkälar, 12 hökar samt 15 ugglor. — Uti Skellejtea pastorat utgjorde folkmängden mid 1859 ärs slut 18,098 personer. (H.-P.) Lulea. Kongl. Maj:t har funnit godt i nåder meddela fjerdingsmannen i Res der-Kalix socken Johan Stråle, fom uns der en tid af 35 år särdeles oförwitligt fullgjort sina tjensteåligganden, ett exem plar i silswer af medaljen utaf Åttonde storleten, med omffrift: För medborgerlig förtjenft, att i högblott band med gula tanter bäras på bröstet. Sundswall den 3 Mars. Med förra posten kom oss tillhanda n:r 7 of Jllustrerad Tidning för innez warande år. Denna tidning, fom rediz geras af en känd, utmärkt skicklig redattör, har många intressanta sater. Pres numerations priset å nämnde tidning är för helt är 9 rdr 50 öre och för halft år 5 rdr rmt, postförwaltarearfwodet häri inbegripet. — Af MNRytt Kabinetts-Bibliothek har nu hitkommit sista häftena af Åre gången 1859, innehållande fortsättning och slut på Difpenenten samt första häftet af 1860 ärs årgång jom börjas med Henriette Temple, en täirlefshistoria af Disraeli, författare till Bivian Orey, Sybill m. fl. En infändare, som tecknar fig Tedamot i nästlitne års tarerings-tommittå för kronontskylders påförande, har upp: trädt i Sundswallsposten, med en rer tlamation mot red:s i n:o 16 af denna tidning gjorda anmärtning öfwer den här i staden tillkomna förhöjningen i 1859 ärs Lulstolrer till kronan och stadskassan. Denna ins. som tyckes wara igenkänd, och som ingalunda plägar tyra Rorrlind: ska Lorresponrentens framställ Å på den fördelaktigaste fidan, synes här wilja uppmana oss till strid å den publicistista banan, hwilten wi hellst wilja undwika, wäl wetanre att Dilettantens tid är förbi — begrafningstoftnaren hnog dyrt betalt — må den hwila i ro.! Hwad wi anse oss böra swara på ins:s wälwilliga insinnationer, är endast det att hufwudsaten af red:s anmärkning är sann och grundar sig på fakta, som inj. i sin replit icke mägtat wederlägga, neml. att utskylderna enligt debetsedlar blifwit höjra med 46 rdr 58 öre mer för år 1859, än för det näst föregående 1858, å den persons debetsedlar, som frågan rörer, och för att untwika efterföljden af inf: 8 uppmaning att åter offentliggöra den förr gjorda uppgiften å samma belopp, hems ställes till ins:s godtfinnande att sjelf Hos LN0ie bene