Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1860, sida 3

söka till staten indetala fin ikult, om icke på en gäng till hela beloppet, ätminiene till större delar än bwar bär är såsom minimum föressaget. Ty tels af egna titigånsar, och tel medelst ani tantre af tilihandawarange sörsclat:iaare låncansalter fule hwar och en något försigrommen ech omtäntsam benuvrandgs egare skafja sin merel, för att afbörra sin en but 5 wo till stat: werket. om Jem uh dorbirligt utssett Det bör ide wärta någors förunbron, om man, wid tankan på den lt mer fig ökande sörbrulningen af .tll upplastar Penna fråga. Och ren har få modet mera såäl för sig, fom man wet, att bet ofta, alla ansträngningar vaktadt, warit omöjliat på de sednare åren att gå fon sumenternas behef till mötes, hwaraf också följt en prisstenring på stentol, fom gjort många allwarligt belymrate för deras tillräcklighet. För närwarande äro dodlrcssa befume mer öfwers ödiga. Ty om fiontolen ftiait i pris, så har tetta ej sin arund i brist på sådane, non blott i transport medlens otillräckliahet. Följande data bemija att få förhåller fin. in Stenkrlosärtens sin :äning I engelska qwadramil är för de Förenade Staterna 129,20, Storbritanien ... 11,850, Spanien ...... 3.108. Nrantrife . 117719, Lelgien re es 512. Amaser man för Nyh! and, EShramoris ka, Ostinrien, Änir.sier, och Tysfland, tillsammans endajt 28 a 20,000 qwadratmil, så fås en summa ... 175,900 engelska awadratmil. Hett krars eller tjeckleken af lagren äv nu wisserligen på olika ställen Föost olita, men fan i medeltal uppffattas till 20 fot (265 meter), särreles fom på fere ställen, t. ex. i Epaniov, Oberscesien m. m. flere lager of ända till 100 och 150 jots tjecklel liaaa öswer bhwarandra, på arrra szällen, såsom t. ex. wid Donc; I Syr-Nysland ice mindre än 225 lager liaga öfwer bwars andra, ehuru hwardera wieferligen är endast 2 fot i tjaclet. Et stenkelslager ar 2) sots mältiabet och I enaelsk qwadrat mils widd innee håller 300, 000 tubik meter eller 1.200,000 preussiska tunnor: ) bela jöordens stenkolsriledem är följaltligen 209,671 millioner Prenss. tunnor. Unter de sista åren bon merelfonfum tionen warit 58 mill tunnor, och wi fine na sälctres ännn i 2600 ör sir ibrufa ett lika få stort owantum, utan att beböfwa frutta att bällan derför såall utsina. 2) Prenss. tunnan är ungef 10 proc störze än ten swenssa. — —— q