Norrländska Korrespondenten – 21 januari 1860, sida 3

——7—4 —F— Fttnc rrF UEEör—hnhk Grindgummans dotter. I bårjan ar Juli mänad 18 .. uslate en dammig teswagn afcen iram till er cellensen S—s tåcka landtställe wid U — kungsgärd. De resange woro ercebensene fon och sonhusttu, fom för första gången besöofte Sweriqe och fin far, sed an den nes bitkomst Hjertligt war återseendet och glad slöt den gamle sin sons unga maka i fin famn. Allt tockies envar wara glärj; dock skymde tårar fw dotttens öga och wisade, Att den swar. ta drägt, hon bar, i werkligheten öfwer ensstämde med hjertats sorg. B:synner ligt nog, hade blott ett föremål i den på lyr, font, natur och sallsamheter tikt ut ruftade egendom wäckt den unga grefwins nans mttesse, oh detta föremål war en liten ljuslodig, darfotad, syraårig flida, fom öppnat grinden för det grefliga herr: stapet. Till den lila låga, micd torftat betadta grindssieugan fiyrde ofta, ja dagli gen, grefwinnan fina steg, och timmar kunde Hon fitta derutanför och betralta det lilla, saårdeles wackta och lifliga barnets lefar. Men afskedets stund nalkades: de unga skulle äterwända till sitt hem; då intrådde