Cwinnan som telegrafist. Från Lissabon till Odessa, från Etodbolm till Palermo läser man hwarje morz gon i tidningarna ned största begämlige bet hwad fom föregående dagen tilldrar git sig emellan dessa föra gränspslar. Uti hwarje någorlunda dräglig stad fan man mid en spatsergång bese den der tråden, som snirinner werlden, och kan på någon lerig åton uti telegrafbyrän beskåda och lära tänna underwerkets bes ssaffenhet. Men enrast på re stora mös tesplatserna fan man fe huru mycket mäste sammanwerka, för att den lilla depeschen skall kunna romma till ort som wederbör, och ingenslädes är denna tra sik mera storartad än i London. Låtom oss göra ett bejök i derwarande lotalen för 7Zhe Electric and Jnternational Te lcaraf-Company. Wi inträta t. ex. i den salen fom utes slutande arbetar med England, Skottland och Jrland, och wi tänta att wi kommit in i en — flickpension. J den höga, ljus fa salen, som från en thronlik kateder inspekteras af en förestånderska, fitta nittio fer unga flickor, mänga rätt wackråa alla fina och slata, 16 te blifwa wäl betalda, on of tem få emmärkt skön, att Hon all: mänt erkännes för salens drot ttning. Det. ar förståndigt af direktionen att mycket fällan tillåta beför af srämmande i denna sal. Sällskapet har, i allmänhet taget, särsi ild telearaftråd ill hwarje station i te sörenade rifena, få att med undontag sör afäres liggande och oöctyrli ga orter rireft förbintelfe eger rum. Deraf bet stora antalet instrumentar och flickor. Wanligen har bhwarje flicka blott en li: nie att fföta, få wäl att fråga fom att swara. Hwad wandrar ci i denna Å al timme, en dag, ett är genom ecsfa flic kors händ er och under deras ön on! Frän den beskedliga underrättelse, herr Brown fidar från sitt kontor till fin hustru i förstaden, att han för med fis bem till middagen en wän, att han will hafwa en rätt mer än wanliat och skulle önska så se den nya servisen på middagebore det, anda fill den chiffrerade depeschen ifrån lord Palmerston! Dessa unga döttriv af Ewa bedriiwa näppeligen sitt arbete få mekaniskt och owetande, font ten kanslisten i Chursachsen, hwilten tre gånger renskref sin egen dödsdom, utan att märka hwem ren angick. Men unter arbetstimm. rne får hwarken pratas eller flipper tågon ut. Jngen får lemna Ios talen, innan den nattiiga tienfieperfonas len afföfer dagf:ändorna. Urdvor folen är derföre ett mycket angenämt köf rättadt. Hittilis bar man icke haft a Haga öfwer inrissretioner, kanske Cton flickorna mot aftonen hunnit blifva få trötta och af de mänafaldiaa depes scherna få sörwirrare, att te hwarien hafwa lust eller förmåga att åter crinra fia innehållet. Men förmodligen sfulle telegrafistinnan, dercst ett hennes egen fästmans telegram till annan slicka på jortilotet gått ganom fästmöns hander, weta att låta honrm erfara det. En smula intresse för saken, en smula nye fiijenhet, tyckes :illhöra detta arbete, ty skickligare, snaböare, lorrektare och pros prare warder entiat saktunnigas omdöme på ingen annan enrepcist telegrafstatien arbetadt, än just i denna fidornad sal. (Arliv i Paftwäfendel.) J mitt hem, och från mitt fönster. J dtpelgpsHaA