Norrländska Korrespondenten – 10 december 1859, sida 2

mellan philosofie magister A. M. Löhr, å ena, och dans samtlige borgenärer å andra sidan, assade rädstufwurätten sedan tungös celse och anslag derom i behörig ordning stett, efter enftito Sfroerlåggning, följande Dom Uti skrift, fom den 23 Juni 18354 twås faldt ingifwus och förerragits har philos sofie magistet A. M. Löhr, fom wmiv frife len fogat, med ecsförpligtelse underftrifs wen jemwål iwäfald förteckning. i affeens de å tillgångar och skuldet, hwaraf de före te utgjordes af ej till belopp uppgifwit, enligt förmålan hos gäldenärens fader herr förste landtmåtaren H. F. Löhr inneftåens de, gåldenäåren ullkommande mödernearf lark några böcker, hwarå wärde ej blifwit uisatt, hwaremot samma förteckning uppe tager stulder till sammanlagdt ett tusende twåhundrade trettiotre tifsdaler 16 sk. tiksgålssfedlar, på anförde skäl anhallut att ul borgenärets förnöjande all fin egendom få afstå; och sedan med anledning håraf, uppgifne, i orten wistande eller närs mast boende borgenärer den 8 päföbljde Juli blifwit hörde och gäldenaren erfästadt boupvteckiagens rigtighet bslutade råde stufwuråtten att, genom offentlig stämning, fom å råttens dörr warit anslagen och hwarom lungötelser i Postoch Jnstles tidningen tre gånger blifwit införde samt kånde inlän: ste borgenärer och fros nans ombudsman i orten serskildt erhållit undecrättelse, falla philosofie magister A. M. Lohrs alla borgenarer att före klocan tolf å dagen måndagen den 12 Fedruari 1855 hår inför rådsufwurätien fine kraf, på fått och wid den påföljd konkurslagen Den 12 Murs 1830 beftåmmer, anmåla, bewaka och styrka. Citer det å den sålunda utsatte inställelscdaug för fordtingar blifwu bewakade iill belopp och beskaffenhet här nedanföre nåmnes upprop i saken skedt och skristwerling egt rum samt med saken i öfrigt lagligen år mordet förfaret på fått handlingorne och protokollen wisa, företager fig rädfrufe muråtten densamma till pröfning; och de träffande ferst den orting, hwarefster å installelsedagen bewakade ktraf komma utaf ullgångarne att utgå, finner rådflufmus råtten, att sedan af berörde tillgängar tas fue tostnaderne för offentelige nammingar, fungörelserne i urmngarne och hwad iöf rigt för muesans råfning af def gode mun ellet spsslou an dlijwit urbtalet eller före stjunt, bergenärerna stola gosdtgörgs för deras behorigen bewokade och et sästate fordringar, på sätt hår stadgas: Herr serste lanttmätaren och riddaren H. F. Låhr har mid det förhälande, alt, cnär gäldenaren på sått i stvrkt transumt fogadt aristite of den 3 Juni 1836 i sterbhuset ester br ferste lanttmäåtaren och smitbramrs ufhifne husttu, Hetviq Christina, född Aderg, urmisade, i vrf efter modren tillskistats ett hundrade sexticsex rifedaler 32 fl, och i osatre ferpimgar tretton rilskaler 22 st. 2 rst. hwartill kommer jens hit blagd räfning, arfwodet efter en afe liren breder för tileraler 45 sk 4 rst., eler samn anlagtt såäker arsfeferrton ett hundrate sjurmotte rifodelet 29 sk. 4 rsst., men hert förste lantmåtaren och tiddaren