Norrländska Korrespondenten – 19 oktober 1859, sida 2

ätminstone för denna höst, att widare tillfredsställa fin roflystnad. — Sisilidne höft och ej långt från samma ställe knep tro. ligen samma nalle en ung wacker häst, tillhörig numera aflione pastor Rådström, oh året derförut förde han 18 ft. håftar, fom betade i traften, ut på en holme i en mindre insjö, der hästarne under minst 14 dagars tid af skrämsel måste uppehålla fig, utan något föroåmne, få att de, när solt anträffade dem, befunnes i det omkligaste tillständ och hade af hunger uppåtit manarne och taglet I swansarne på hHwars andra. — Då med säkethet för antagas, att allt detta blifwit utaf samma nalle wertställt, har Fredrilsson, genom sin rä dighet, gjort fina grannar en berömwåärd tjenft genom den skarpa nurättawigsning å egna och öfriga byamäns mägnar tudelade nalle. (Umeåbl.) Sundswall den 19 Oktober. Natten till förleden sondag staffade fig en of fångarne wid Medelpads ror båt te, wid namn Frisk, dömd för berrageri till 6 månaders arbetsfängelse, til jälie att tyomma, på ett fått, fom fullt motswarade hang yrke, såsom idkure af bedrågeri. Midt i natten började han neml. ropa på wafts måstaten, feregifwande, att hans fader, som åfwen war i häktet för ståld, blifmit fasligt sjuk och behöfde marten. Sedan detta ankommit, blef det en stunds tyfinad i rummet. Men snart hördes ett nytt rop, att mera watten war af nöden. Då detta åter erhells, begärde Frisk, (sonen neml.) att få utbära ett käril, fom uppe gafs wora fullt af för helsa och snygghet menliga effelter, men hwillet ban fjelf uppfyllt med det erhållna wattenförrädet. Waftmäs:aren följer honom då med lyfta ned til uftrådee huset, der Frisk ingick med fin förning, fom der slulbe töamas. Som lifwal waktuästaren tyckte fig märka nås gon oro i lägret, gick äfwen han ditin, och såg till fin stora förwåning twänne fötter förswinna genom den trånga öppning, fom war gjord för ett helt annat ändamå, och hwilken war omkransad med jerntogar, just för att göra ett dyllkt förswinnnde omöjligt. Emedlertid war nu Frisk å fri fot, ehuru såkert illa rifwen of taggana, och fom hang cecerone ide skåligen finde följa honom efter genom samma mndre beqwäma örpning, utan måfte genomporten, efter från sittrum hemtad nyckel, dana fig utwäg, hann rymmaren fomma honom ur sigte, och vjuter nu tills widore fin frihet, hwilken doc ärddide Shiva fårs deles längwarig. — Under tisragen i näsil. wecka uppe täcktes att tjufwar banat sig måg in i sakristion i Såttna kyrka och ver uppbrus tit kassalistan, samt bortstulit fyrfang filfs wer, uppgående till ett wärde af 500 rdr rst. Uti samma kista woro oc förwaras de något penningar, hwilka tjufwarne lif wål ej lära kommit i b:fittning af, emer dan kistans grofwa jernband warit för starka att få sönder; endast ert hörn of fis stan bar kunnat rpnas, dock ejgså fort att silfwret kunnat uttagas med mindre ån att det troligtrwis måst klämmas ihop för att fomma i de roflystnes händer.