Norrländska Korrespondenten – 17 september 1859, sida 3

denna beredelse skall blifwa grundlig och ullråålig. Når härtid kommer en half timme, hwarje morgon, för gemensam bönoch bibellasmag, 4 ummar gymnasitk, 2 timmar fång, 2 ummar ritning i wecan och flere timmar till författandet of hem. shemara i latinska, swensta, tyska, franska och engelska språten, få råder knappast dyg net ull. Hwad jag med ful wisshet mer år, att den med omanligt gora anlag ut. tustade vaglingen behofwer anwanda 14 a fö timmar dagligen, skoltimmarne naturligiwis inberäfnare, for att någorlunda kunna redogöra för sina pensa; men bet mårses dock ganska ofta, att han stulle behöft ånnu mera tid, att battre begrunda och tänka öfwer wigtigare och fmärare delar. Den med wanliga anlag utrustade åter hinner, oaktadt denna flit, ej att taga mer ån en ytlig öfwersigt of hwad han låfer. Den med klena anlag tan une der nuwarande förhållanden ide i detta hänseende ens tagas i betraktande. DOm man nu efter flere års strängt, ja öfweranstrångande arbete ändå fomme till ett godt och lyckligt slut, få kunde både lårare oc) lärjunge irösta fig, men få år och få fan beklagligtwis fallet ide wara. Twårtom blifwer ynglingen genom denna fortjarande öfweransträngning alt fwagare och sloppare, få att en sädan vnglinga sista termin i skolan år ofta hans fåmfta. Utom detta onda medförer den nu gållande anordningen mydet annat ondt, fom i längden far förorsaka obotliga skador. Mången yngling har till en början arbe tat ärligt och flitigt, men då han dag ef: ter dag märfer, att han detta oaktadt ej fan tilfredåfgtälla lärarnes fordringar, börjar han tröttna, år fom oftast vuppmårt sam i skolan, wanligen till följd deraf att han koumer trött dit, får leda för studier, wånjer fig wid att på allt upptänfligt sätt slingra fig igenom, begagnar wid läg ningen af de gamla jpräken öjwersattningar, få att han ofta ide känner det fer studta ordets betydelse och härledning, med ett ord, underwisningen, få ställd fom nu, förderfwar ynglingen både til kropp och själ. Ja, den, fom ej fånner förhållans Det, fan ej tro huru illa tet år ställdt, och hwarje samwetsgrann lårare kan ej annat ån beklaga det unga slägter och med fasa tänta på följderne. Skeppsbrott. En upprörande händelse har tilldragit fig på Medelhafwer. 77 wenniskot hafwa blifwit offer för wårdslöshet, brutalitet och fanatism, Turkiska ängsteppet Siliftria hade afgått med ett antal af mer ån 300 passagerare, bland hwuka äswen woro många franker of alla nationer, från Alerandria til Syrien. Den något bristifaålliga machinen hade man underlåtit att reparera. På öppna hafwet hördes på en gång eit sörskräckugt brakande; machiaisten lät stoppa machinen, men turkiska kapte nens befallning böd kort derefter att åter fåtta machinen i gång, Nu följde ett ånse nu starfare brakande och wattnet inrufar de från ena sidan af lastrummet. Det oaktadt brydde kaptenen fig om ingenting; STEN PR RO A ——