Norrländska Korrespondenten – 31 augusti 1859, sida 3

bestod af gammal åkerjord af blandad låtts lera och fond på fanrbotten, föregående höft efter potatesskörd plöjot till manligt djup eber 7 tum, samt severmera rå mår ren endast efter föregående harfuing uppe lagdt i prill och ometelbart besårt. Som jag redan förut ms:ankte det först erhålls ne froet, hellå denno jordiberet stap. Af ren erhähna skörden uppfordrades obetyds ligt och år största delen ännu qwar åns nad uh wårteder. Meorötterne, fom ligga oiwan iersd staplade mot 2:ne, med jorden tili bag, i tiar gel ställde stegar med bebörig luntmerleng, tackta med halm och jord, äro ännu den 26 februari fullkomligt fris ffa och finnas de, fom med 18 tuma längd, hafwa 4 1f4 tums diameter. — Widkommande åter odlingen af HåfttandMajs besådde jag i är på försök ett litet flyce jord, fom befiod af sand, högt och waruet liggande, sktyrdadt från nord och ökane wirdarne of trådgårdeng häcar och tråd. Denna jord war på hösten upplöjd från gräåmall på wåren temligen rift gödalad med wål brunnen stallspilining samt djup harswad och de derigenom uppuvckte gedstorfwor wäl sönterhackade. Kornen ut!.des för hand med a (8 tume wan. rum ech urrwarte plantorna å en höjd ifrån 6 ull och med Slet Den 10 juni werkställtes sådren etieunder försia hälf ten af feptewerr anwändes skörden til foder för 2iagoxrarne, fom med begärlighet förtarte detsamma I form af 3 a 4 tum äng hackrlse. Ofwanfiående har jag wrlat meddela icke såsom något owanligt, men för att wisa det man ej bör twefa att odla Moroten äfwen om man ej på höften hunnit bergs da jorden fullt vjup, samt att äfwen fand jord wäl skött fon låmpag för dessa for derwärter, fom på långt når ej äro få kinsiga fom mangden sig föreftåler och af hwilfen förmodan få mangen afhålles ifrån att odla desja wmörter. Euter ren erfarenhet jeg i tre år haft, anser jag få rotfrufs ter funna mäta sig i foderwärdet för mjölk för aucd Moroten, hwaraf jag aldrig skerdat under 194 ta, men wål 240 tr på tunniandet. Almgsås och Torp d. 26 febr. 1859. J. S. Ljunggren. Från annan hand meddeluas följande: Morotsorimgen har t år lydats före täffligt och mina for må deraf fonnerligen wål. De då nu halffeta, sonnerligast genom fodting af morotter. Wisserligen få de äfwen något mjöl, men detta belöper ig endast HÖ sså tunna hafre på hwarje 0 under hela wmtren. Jag gifwer dem stallet s, 11 t. o m. 2 sappar morötter aagligen allt fom de mjella mera eller nindre. Min morotskörd i är utföft sålunda, att ag på I tunneland 33 kappeland fick tres junrdra trettio tunnor (far 330 1:r). Jag yckte sjelf att det war utomordentligt och kulle ide wågat omtala denna sterd om ag ej versonligen stätt ute på fältet une er de 2:ne dagar störden rådte, Wrigsta och Nydala d. 6 jan. 1859. A. Th. Raab.