Norrländska Korrespondenten – 27 augusti 1859, sida 3

ge frälset sjelft. Detta innehar han dere emot endast i egenskap af en der tillåwis dare boende Usufruetuarius, eller en der för tjensteåret berättigad underhålleragare; och lifwål år han äfwen i den egenstapen ändå mer, ån nagon annan sådan, lust terad, och för, bland annat, ide ens utom äfethagen, å presldoordets skogamart, om ån aldrig få yanig: bemer!, låta salaa ett enda salurråd, utan oc dertill i nårewag hafva, uppa triluortan of pen wertelige Dominus fundi, erhållit undantagsvis en precait Hilardfe. Och vmisterligen skulle det, i alla sårana afseenren, funaa fynas till och mes rättswidrigt, om det oaktat: pastor kandes pligtig, att ej allenast såsom löntagare för innahafwande prefibordåre venue, utan jemwål derutöfwer såsom fate tenan å ett frälseboställe för def nomimnele la hemmantal bestripa alla dessa alltjemt stigande kommunala extrautstylder, och det på bekostnad af enskilta medel, då nentlic gen enligt lag, honom alltid måste från fånnag all en skattemans eljest lagliga rätt, utt medelst en låne inteckning ellet ene något tolfttal satubräder af bolället sjelft anskaffa de extratillgångar, fom lifwäl för de nya pålagornas utgörande nog kunte de För öfrigt må hår ännu ur annan fonpunit, ån ben famerala, böra i all under dånighet wioröras äfwen den ömmande omständighet, att presterskapet har wid fate tigmåtden ett befivår, fom, olönadt och tacktöst, i mån af sattighjonens med atfgitr terna wexande antal autmera fö: swuaroas; och torde obilligheten I det ide dessindre mot ssilasorjaren stegrade ansptåket på dubbla materiela fattigmedel blifwa ref mer ftarn stående, då likwål de werleliga hemmaneas innehafware sjelfwe, oaktadt allesammane efter 2:dra artifeln bavillningsskpyleige, och derföre afwen, hwar i fir mån, tll fattmwårben efter båda prun: derna afqustsskylvige, titwäl, enligt hwad od I be föregaende hardlingar framhllilits, ännu alotig sädan dutbelafgut för egen del erlagt. Då dessutom presze skopet bar för egna nödjtållda anhöriga art under hålla och berosta en fattigward, til hwilken underteckaud hituulls stat:at ändd nera, ån till focnnens, och dertiPl s.:ari torte kommu nybehöjliga och föra unndte dryga bicrag för en äfwen från detta fit nuaderoånighet föreslagen peuflaOngiurattalng, uf hnalken åfwen seckneman:ten stola 1 oubbel må:tto hafwa bade cn lycklig fördel då nåråren upvhåra, och cn tionomwast, då eras fattigward, om nåägoa ssin tisljorene, blefwe ån mindre anlitud; få borde wåi sicke sadana fördelar å ena sidar emot jä: dana uppoffren gar och heswår å den an dra, lsenas, under sken af lag och rått med en stuldjororan såsom den ifrägawa rande, helst fom den presterliga bjelpeftyls dtabeten nog adlitas andå i bamhertighetens namn, sanm wal ingen annan hjely belet, ån barmhertighetens, kunde preser skapet tatteligen åliggå. Ty detta år wal oc oförtydbatt den sngliga meningen med De erforderliga fattigt:bskottens forestrijna bestauamg endast på grunden of rosträli i sod-attåmma, alldenfiund rägon fadan wal ide rattengen kan pastor tiukomma, ——r —7— ———4 —— — , AA ——