Norrländska Korrespondenten – 23 april 1859, sida 3

med 100 kubiktum, och kubiktum, motfwarande 1000 fudiklinier. — J anledning häraf yttras i en ej långe sedan urkommen skrift (Den kunskapsrike ESkolmåfta: ren, 2 h. Stockholm 1858): bhuru lång. samt det går, att nya benamningar anta: gos af allmänheten, bewisas båst deraf, att fastän wi nu (1858) räkna 82 år, sedan mynträfningen i riksdaler, skillingar och runstycken blef antagen att wara den enda gållande, stallen inom riket finnas, Der den förut warande räkning n i daler, matf och styfwer är få allmån, att många ej en gång förstå nägon annan. De nu stadgade raknesostemen gifwa dock stäl til förmodan att kunna fortare blifwa allmän. na, genom den lätthet i beratningar, fom decimalsystemet erbjuder, men rörande tymd måtten möter litwal harför en stor fmäår righet deruti, att inga namn på de olika stora målfanlen blifwit antagna. Säkett stola många mansåldrar gå förbi, innan allmänheten fon lara fig an talu om t. er. 750 kubithinier bomolja, 3 fubiltum branwm, 25 fubiftum mjolk, 50 fudiltum swagdricka, 5 kuditsot malt o. s. w. Troligast år, att detta aldrig fan ske. Då namn blifvit benamda på olifa stotheter of mynt, längdmått och wigt, är det oföre klarligt, hwekkore ej detta skett åfwen för de uka allmänt behöfliga mälkarlen; och forhallandet synes sa mycket mer besynnerligt, fom det ej en gång fan sorflaras ur synpunkten af den swenska nationen egna ap naturen (begäret utt härma utländiangen), ty andru läånder hafwa namn på ala storheter, få wal af det ena slaget som det andra. Då jostemet, upptatiatt of professor Berzelius, på 1520 tic let ar ful. weten stapsetademien förstu gången offent: liggjordes, föreslogs att kolla 1 kudikstums-mått tumming. 10 tummingar matt, 10 mätt fanna och 10 kannor joing. Om nagot warit att ann arka mot dessa be nämumgar, hate åtunnstone några andra bort satius i Håller. Måhanda är detta annu ej för fent. ooo (Eter Inhanmtande of Kommetskollegli utlatande öfver ritets senaste förfan lite ständets i skrifwelse den 4 Novembet 1857 glorda framstauning, bland annat, om fåran änoiing uf Y 25 i gållande Han: delsordning. att på hwarje församling blef we detoende, hurumtrsa landthandelercrelse inom socnen finge oppnas eller ej, och ott sådana frågor tomme art un fed-nframs mad och ej til socennaunds behandling sanskittlas, har X. De. ide tunnt föl on nk rifers standers heuestallan i denna del I lemna bifav. — Wid föredragning d. 11 finl. Mars af be utaf ätskilige imnewånare mom får i fflda delar ar Molmehus oc Chrimianstads lan gjorda und. ansokamgar ati sås 5 oc 61 Handelsordningen den 22 : Dee. 1846 matte worda uvphafde ellet ädmmstoue på det satt sörändrode, art han: ädelåfriheten å landet blejme utftradt ti forsalining I öppen dod an jemwäl Ut ; landsit loflgen inferct gods, hworaf landt; munnen wore i dagligt behot, och att dui såsom wmilfor för inrattonde aj salubod å landet stutgade afständ af tre mil från UHate siad eller föping otejwe it stränld: