Norrländska Korrespondenten – 26 mars 1859, sida 3

under dylika omständigheter skulle welat aifwa honom en bit brör; tillochmed hbuns darne tycktes dela fina herrars fördomar oc ställde på alla sådane onaturliga tee better. Did hade något penningar och twiflade ide på att erhålla arbete, då han fommit nog långt bort för utt was ra säker. Dicks plan wor att bassigt göra fin locka, och sedan återwända, trine ga gamle Ranson ett glömma hwad fom tiskdragit sig, förlåta honom och gifwa honom Margarcta till hustru. Men oaftadt denna plan tycktes honom wäl uttänft och temligen lätt att wertslälla, mönte den dock swåtigheter. I många fläder fanns ingen fadelmafare, OÖfwer en wecka hade förflutit, sedan han lemnat sitt hem, då han fluiligen fom till en ort, der det fanns en fadelnufaree werkstad. Did tog reda vå hufet och beflöt gå bin, för att begära urbete; men då han gick twärs öfwer mågen för att putsa fina skör oh skafa dammet a sina käki. gjorde ban en uprp äckt, forn i ålicket forn borda ott ändrza ()2 ; —(7 I