Norrländska Korrespondenten – 22 januari 1859, sida 2

(Afstrift) Tryckfrihetsmålet. Herr magister Löhrs ytterligare anför ) rande år, fom följer: Till walloflige Ridhus-RNätten i Sundswall! Emot det af bokttyckaren L. Vlomdahl, uti af mig emot honom wäckta åtal, den 7 innewarande månad till rätten ingifne swaromäl får jag, försåwidt detsamma bee rörer stämningspåståendena, anmärka föl jande; i öfrigt hänwisande till hwad i min första inlaga är anfördt: Swaranden söker til en början fåres bära, att det warit det uti åtalade artis keln fig uppenbarande äådla och för lär rowerkets anseende nitälskande motivet fom föranledt swaranden till artikelns ins förande. Tror då swaranden werlligen att ett lärowerks anseende upprätthålles eller stärkes derigenom, att emot en wid detsamma anställd lärares dels lögnaktiga dels wrängda framställningar i skrift ans föras? Sedan påstår swaranden, att ämnet eller föremålet för omrörde artikel är i full öfwerensstämmelse med tryckfrihetsförordningens 2 g sista moment, derjemte uttryckeligen förnekande att artikeln inne håller något för mig smädligt Men hwad annan rubrik ån smädelser funna mål bland åtskilligt annat följande i artifeln emot mig rigtade obewista och obewisliga tillwitelser få, såsom: att i densamma framställes Åbilden af en lärare, hwars olater och bristande lämplighet för den plats, hwartill han nu är sökande, witsordas af brottmålsprotokoller, ere kutiousdiarier, tidningsartiklar m. m. åter att jag måjt göra skolan till en bifaf; widare att jag för mitt lärares prof erhållit ett underordnadt betyg. Måfte det ide anses smädligt mot en pers fon, då honom ligger till last fådant, fom dels är bewisliga osanningar, dels obewis sta påstöenden? Och att ofwan citerade tillmålen skulle wara öfwerensstämmande med sanningen, har swaranden nu i sitt swaromåäl ide ens dristat wwhålla mycket mindre påstå. Widare förnekar fwaranden tilåmpligs beten af emot honom utaf mig åberopas de gällande tryckfrihets förordnings 3 5 12 moment samt samma 11 moment jemförd med 2 momentet 5 60 cap. missgerningabalken. Hwad nu förft ans går cit. 12 mom., fom afser lögnaktiga och wrängda framställningar till allmänhetens förwillande och förledande, har jag redan ådagalagt, att, såsom sådane måste anses de mig gjorda beskyllningarne att hafwa öfwerfallit polisbetjent od) att hafwa warit antastad för fönfterins lagning och derwid förefallande vords ningar. Swaranden wil wisserligen hwad förutnämnde beskyllning beträffar, mu förebåra, att i artikeln blott skulle tas as om en ågången stämning och deraf öranledd inftalelfe inför råtta, men detta yneg wara ett nog oförsynt och groft örwrängande af det ställe i artikeln, der et heter: om honom känna wi nemlic jen icke stort mera än att han under ste EA pe .. SEEN