Norrländska Korrespondenten – 4 december 1858, sida 2

of naturen misstänksam och benägen för att fe ollting på en mörk sida. Hennes mor hade worit mycket swag för henne, od) det war ej utan att något odöjligt od) iabillningssjukt låg i hennes lyanne — J3g har warit hes roktor Nash, swarade Lettie, han fade rent ut, att min syn är förloradt. Jag har warit der twå gånger förut. Jag wisste hwad jag bade att wanta. Hwad skola wi gora? Lutande sitt hufwud mot bordet, suckade hon tungt. — Wi skola göra det fom är klokast oc bäst. Först och främst iror jag ej stort på doktor Nash, men till London skola mi resa od sota upp någon beryktad lås fare samt höra hwod han säger, innan wi söreställa oss att du blir blind för hes la ditt Lif. Litet lugnare fwarade hon: — Ja, till London, men hwarifrän tas ga penningar? — Lemna detta år mig. Jag hade den fasta oswertygelsen att hwad man rigtigt wille, det kunde man ock. Hon ätertog sitt arbete. — Nej, du får ej fy ett enda fiygn