liga sätten seren? Hurudant år dettar Jo, att rycka in på personlighetens områ de och angripa motiver hos dem, fom gifwa tillrättawisning, då deremnat safen borde wara hang huswudsak. Tager man då en orättwist anfallen i fötswar, så her ter det jwaghet eller räddhåga och alls månbheten får meta, att det sker af allt for öppet liggande motiver. På detta manliga får månder fig Dil. äfwen mot en ins. P., fom i detta Blad gifwit honom några mål behöfliga anmarkningar. Desfa upptagas ej till wedetlägguing. Deremot införer han ett stycke, fom icke alls rörde den saf, hwarom fråga war, ho utbrifter sedan mycket fjdljoclåten: man fan föreftålla fig hwad sammanhang detta snillefoster fan ega med de of ob afhandlade fommunalangelågenheter. Man har de dock ide behöft foreftålla fig detta, man hade insett det ganska klart, om Dil. haft godheten införa den del aj artifeln, som rörde det omtwistade ämnet. Men deraf få hang lasare ej fe ett ort. De underrättad endast om hang egen storhet i jemforelse med hang begycklade morftåndare; och på det denna storhet måfå myc fer ffätligare framglånfa, måste ur biltos rien länag Gustaf Wasas belanta uttroc: rr Nåd och Wår Rad tymmas icke un: der samma tat. Den som så tillampar historien på sig sjelf, måste wal wara en bälstor man, med hwilken ingen wågar måta sig. För honom qålla inga mot skal, inga gyna råd. Han förakrar dem. Men huru det på detta manliga säått! går med saonning och råttwisa, derom må de tala, fom ide battre försstä, än att dessa utgöra en Tidnings beftmåmelje. Wi nömnde nyligen om ett Mormon upptåg i Christinehamn. Ett dyluft berättas äfwen från Öfwerkalir, der wid dess nya kotkas inwigning, en sevaralist, mojligen tillifa baptist, under sjelfwa akten uppteste fig och fordrade med veg rönt att af presterna få weta, hwarest det stod I Bideln, aft kytkan siall. inwigas. Men ide nog dermed. Hand hat mot kyrfun och alt fyrkligt skall afwen hafwa gifwit sig luft genom af honom tillställda db Sf odehagliga upptråden i preftgården. Man pånnunct fly hårwid den befanta immands niagen af en bonde i Hammerdahl, fom af Biskopen begärde få weta, ywarest det stod 1 Bibeln, art Prosten Ostlund mur beras kytfoherde. Så oeteva fig wåra baptistet i tid ob otid på Bideln, utan att ega något rått begrepp om Def toll ning och tilåmpning. Då en bapusstisk qwinna nyligen eri rades att baptismen mar en (kraftin wellforelse, ursåktade hon fig dermed, att Het vår i skirjten, att det war Gus, som skudde sända en såsan fraf tig widlfarelje, och oa kunde hon ide rå för, att den äfwen blifvit sånd äiill henne. Hon funds ide få emot Guds wilja. Det beter dock äfwen: farer ide wille, Gud later ide nåda fly. I skelen forstä jan, ningen och sanningen stall gåra Eset frie. Detta wilja dock de enwise baptisterne icke besinna. — Bland stadens innewånare finnes för nårwarande 33 personer, bestående af menföra ellet ålderstigna sjömän, sjomans LDLD —. ——— sk.