Norrländska Korrespondenten – 2 oktober 1858, sida 3

wid denna ewinnerliga karnaval. Han längtar efter fria och naturliga utsigter, oc) hindra dimmorne honom att från höjs derna äskäda lifwet, söfer han dalarnas djup, fom bjuder på mera klara, om od: få mindre storartade föremål. Edvard Jäger, e. o. Notarie i Kongl. Swea Hofrätt, tillhörde dessa wettairiges antal och han besökte derföre flitigt hwarje ställe, der han trodde fig finna någor mera än det alldagliga omkring honom. Adolf Dahl, e. o. Kanslist i Kongl. Postwerket och dessutom Jägers gamla skolkamrat, war denna afton honom föl jaktig, föranledd dertill mindre af fam ma häg, fom lifwade wännen, än af wänskap och nyfifenhet att lära känna, huru en så förhoppningsfull yngling, som hans wän stulle bära sig ät bland en mäng hamnbusar och annat menskligbetens afskum. Men han hade redan, som wi fett oc hört, ångrat fig på halfwa mår gen. Hwad som mest kostat på honom, war att han nödgast omsluta fin fina, wälbils dade gestalt med en arbetares grofwa