Norrländska Korrespondenten – 2 oktober 1858, sida 3

wid den annalkande wintern hela swärmar af insekter förgås med de plantor, som tjente dem till näring. Först betäcka sig de båda polerna för ewigt med is — den aflägsna folens strålar förlora fin kraft att befrukta marken — en ewig winter tillintetgör wäxter och djur och werldåkroppen stelnar flutligen till en liflös mass fa. Enär alla kroppar oaftätligen fam manktympa, så måste de slutligen, om det än warar i millioner år, blifwa till intet. Då nu en stor werldskropps fammankrympning ända till den minsta atom erfordrar en tid, som wi icke kunna utsäga, så måste wi, hwarthän wi än i rymden lasta wåra blickar, fe hopar af himmelstroppar, af alla storlekar ända ned til stjerntöcknet, strömma såsom skyar eler ägra fig i ro. Töckendelarne äro då för: gående ide uppstående werldar, enär upps ståndelse endast år möjlig ur den warma lifskällan. — J ÖHstgötha Correspondenten läses följande insända berättelse: Hafsörnen med lefwande sisk till den sjuka flickan i Granhult. Oh jag hafwer budit Korpom, att de stola föda dig mid backen Cherit. 1 Konung B. 17: 4. F. d. Torparen Johan Anderssons och hans hustru Anna Maja Akerskogs dotter, Maja Stina, i Granhult nära Slätbaken på Borums herregårds egor i Mogata socken, låg illa fjuf, och war Onsdagen d. 2 Sept. d. å. sämre ån förut, få att föga hopp war om hennes wederfående. Nämnde dag, då modren en stund war frånwarande, wårdades barnet af fin mos ster,) hwilken, då hon fåg en örn med en gådda i fina klor swäfwa förbi, suckade till Gud, att han måtte skänka henne fisken till mat åt den fjufa flidan. Men fogeln ilade fin kos med sitt byte, och hon fatt stilla undergifwen wid den sjukas fång. Efter en stund återkom dennas äldre fyster, Anna Lowisa, ifrån marken, der hon samlat lingon, men bar nu ock i sin hand den önskade fisken, som ännu icke war alldeles död. Örnen hade fällt den fram för hennes fötter i skogen. Den sjufa flickan, lifligt fattad af tilldragelsen, åt med glädje af den få underbart skånkta maten, och war inom få dagar derester frisk igen. Herren — få slutar nu, med tadfamr hetens tårar i ögat, modren sin berättelse — Herren sände både fpis och helsa på en gång. Fångtorp den I Sept. 1858. C. Ph. Linde. ) Torparen Carl Fredrik Jonssons husstru. Bkita Stina Akerskog afwen i Granhnlt. AAAAAnn i Rit rr q... —Ws— ! 2 UU