Norrländska Korrespondenten – 25 augusti 1858, sida 3

nad sak om det flora och onäda hästantalet minskades och i stället ladugårdarne ösadce; detta slulle utan twiswel lända till mycken fromma för både landibruker och allmogen. Innan denna förändring kommer till stånd år allmogen befmårar af fina dyra håftar, fom ej funna sys seljättas; ocfå ha forlönerna ansenligt fallit, få att bonden på några ställ en tåäfs lar med jernbanorna om fraktpriset, fom derigenom nedsåttes, och är början till minskningen af hästantalet. När man refer från Falun till Westerås, slipper man nu att wanta på hästar och hör stället klagas öfwer brist på skjute, fom lärer haft den werkan att entreprenörerna af skjutsen wilja ha ökadt anslag af fodnare ne såsom ersättning för den bristande förs ljensten. De flesta, fom nu resa från Faplun til Stocholm, begagna redan jernwågen till Gefle, ehuru ännu ej mer än hälften af densamma fan befaras. GE mellertid ha på de sednare Åren fljuishär starnes utseende betydligt förbätttae, och sådana usla och misshandlade djur, som för 20 år sedan, fer man ej mera. En insändare i Norrlandeposten har begart få uppmärlsamheten fästad på det sörhållandet, att sendagsaftonen d. 8 Aug. un det så kallade Missionshuset på söder hållits en allmän förbön för de olydligas själar, hwilla förctagit fig lustresor på ångbåten Widar och Gefle-Dala Jernwäg. Det wore ide utan intresse, att säsom insändaren önskar, få förbönen allmängjord jemte upplysning för allmänheten om hwari förtappelsen skulle beftå. Men sannolikt år förbönen en handtwerkar-produkt, fom stulle wäcka ömkan ellet löje öfwer det enfuldiga, men swärmiska och inbillska anse hang, fom utgör kärnan i den methodistiffa eller separatisliska församlingen. Man bör taga för afgjordt, att en sådan från andeligt högmod utgången förbön, om den blifwit gjord, icke kunnat härröra från de ytterst få sunskapsegande personer, fom påstås haswa anslutit fig till ifrågawa rande of hydkleri, u:märkelselusta, illslughet cller oc of religos dumhet och fanatiam tillkomna sällstap. Dessa få personer fune: na ide gerna misstänkas för den förnuftss förwuring, att de funnat på någor fått deltaga uti den antydpa handlingen, enår den innebär en öppen förnärmelse emot Det sunda wettet. En fann Guds dyrkan år ju ide bunden wid tid, rum eller pers joner. Ännu mindre lärer den funna anses wara ofelbart fann inom det kapell, eller hwad det skall heta, inom hwilket den twårsäålra läsare ligan inbillar fig och åfwen andra, ett man tillwinner fig patent på salighet. — — — ——