Norrländska Korrespondenten – 31 juli 1858, sida 3

Article Image
nen i anseende till de med deras anläggs ting förknippade stora omkostnader, är det ndast stora städer fom företrädeswis funia komma i åtnjutande häraf. — En innan anläggning, fom dock ide war alle )eles färdig, nemligen wattenledningen, idrog fig afwen de besökandes uppmårt: amhet. Då enhwar nogsamt känner watt nets betydenhet i allmänhet och i en stor tad isynnerhet, bör man ej förundra fig öfwer de fora fofinader, fom blifwit ans wånda för åstadkon-mande af godt watten och i tillräckklig qvantitet. Denna anläggs ning har redan fostat Köpenhamns fom mun 2,500,000 riksbanldaler (5,000,000 rdrarmt) och är afsedd att dagligen funna tillföra staden 50 eller 60,000 tunnor watten. Maskinerierna, bestående af 3 ängmaskmer, hwardera af 50 hästars kraft, för wattnets inpumpning i rör och refers voirer, åro i hög grad utmärkta för det wackra oc) solida arbetet och äro förfärs Digave i England af hir Simpson et komp. i London. — Från Wexjö strifwes i Rya Werjöbladet den 16 Juli: I lördags åtta dagar sedan märktes hela dagen a telegrafstationen i Wexjo starkare eller swagare tecken till lufteleFtricitet, ungefär fl. 3 e. m. hördes en owman hg starfafnall uti äskledaren, af nåstan samma styrka som ett swagare pistolskott; detta gaf genast anledning förmoda, att åskan å något ställe på WerjösJönföpinges linien nedslagit å telegrafträden, hwiltet ock wid undersöfning wifade sig wara händelsen. Den hade nemligen strart norr om Wrigstad under förfärligt dån och brak nedslagu å tråden, foljt densamma, fom under ett ögonblick lärer synts lågande, afsluit den på twenne ställen, från träden nedhoppat på de af en håftig reguffur wåta stolparne samt mer eller mindre fras dat nära 30 af dessa. Somliga stolpar woro alldeles splittrade, andra itullufna från spetsen ända ned till jorden; öfwer alt lago spillror och flisor, kastade på långa afstånd från de stolpar de iillhört. stslegets werkan å telegrafledningen war mer eller mindre synbar ungefär en mil. På den ar Wexjö liggande, slaget närma ite proffiolpen hade gnistan nedgått till den de båda trådarne förenade sfruswen, afsmält någor af denna, bränt hal uti den skrufwen omgifwande kautschukehylsan, hårifräån hoppat ned på sjelfwa stolpen och banat fig en fri men smal wäg ned til jordledningen genom afflitande af en mins dre flisa. Ånnu följande dag, då prof stolpen oppnades, kändes en tydlig bränns lukt. Äfwen på den ät Jönlöpingssidan liggande närmaste profftolpen märktes tyd: liga spår af äska. — Det berättades å den trakt der slaget starkast träffat tele grafledningen, att menniskor och ficatur, som warit ute i närheten af ledningen, tant en få stark tiyckning att de dignat ull marken. Redan följande vagen på ef: termiddagen blef dock ledningen provifio: nelt ånrstald. — I Norrlands. Posten läses: Kronofogden Södermark lärer i sistl.

31 juli 1858, sida 3

Thumbnail