Norrländska Korrespondenten – 17 juli 1858, sida 2

påståenden hwartill wexellagen ger anlede ning. Hr Asp infinner fig genom ombud och hemställer, om då uppenbart more att herr Tempelman endast till inkassering innehade ifrågawarande wexel, han icke, då han fått kånnedom om werelng tills fomft, wille afftå från fin lagliga rått, att nemligen, oberoende af wexelns tills komst, endast fåfta fig wid dess skriftliga innehåll och löpande egenskap, som ej tillät qwittering hos den person som afnarrat Hr Asp wexeln och derefter satt den i händexna på br Tempelman. Detta måds jande til hr Tempelmans heder war uns gefår detfamma fom att flå matten på gåsen. Hr Tempelman endast fordrar penningar, penningar, och detta burdus. Hr Asp hade då ej annat parti att taga än att genast betala; men dagarne derefe ter läter hr Asp för dödsfalls skull höra witinen wid samma domstol, fom intyga, att sagde wexel på ett högst lömskt sätt tillkommit och att hr grosshandlaren Keme pe genom osanna uppgifter förmått herr Asp att den endossera, samt att hr Kems pe med anledning deraf förbundit fig att utan lösen återstäålla wexeln til hr Afp. — Härwid fan man med skäl utropa: or tempora, o! mores. — J Tidningen Gefle för den 10 d:s läses: Det berättas, att ett par personer, den ene med namnet Wiberg, och den andre Nås Pehr Pehrsson skola i staden försölt att hålla nägra wederdöpare-predikningar. Man wet icke om de warit i Hudifswall och der wållat galen skaper, eller om de tillhöra den fåniga prestens uti Gagnefs kapell anhang, — men man önskar, att de enfaldige måtte blifwa förskonade för dessa winlelpredikanter. De funna mål omöjligen på något fått tillhöra härmar rande evangeliska alliansens misfiong-fålskap. — Från Söderhamn skrifwesDen ena sorgliga underrättelsen efter ten andra har knappt hunnit ingå förrän en ny nu åter inträffat inom Bollnås socken. Onsdagsaftonen den 30 sistl. Juni påträffades nemligen bruksinspekioren på Sunnerstaholm C. von Rehausen död i Worna elf wid den få kallade ARås febron några hundra alnar ofwanför brus fet af att, såsom det säges, genom wåda fallit i wattnet. Aumånna opinionen år, och hwad fom anses säkert, att han sjelf sprungit i strömmen, till hwillet för twiflade beslut ekonomiska omständigheter och försmådd färlek lärer warit orsaren. — Sistl. onsdag skjöts i stadens grannskap en lärlfalk (CFaleo Subbute), hwilfen, enligt Hr prosessor S. Nilssons far una, foglarne, ide förefommer i de norra trakterna af ffandinavifta halfön, hwadan således denna fångst är ganska anmärkningswärd. (H.) — — — — wm 55