Norrländska Korrespondenten – 30 juni 1858, sida 3

Hör, min käre amtman, fade Petter, fom dessa länga frågor började göra nå got otålig, jag tänker endast stadna här tills den af mäster Blondwyk sälda fre gatten blir tacklad. Då det är gjordt, begifwer jag mig derpå till Amsterdam för att bestycka den. Om du will innan dess ha bättre reda på min person, så fan du wända dig till ryske ambasfadös ren i Haag, hwilken skall gifwa dig nödiga upplysningar. Men att låta dig komma ia och söka i mina papper, det nekar jag bestämdt. Gör nu fom du will. Då Petter sagt detta, ämnade han stänga dörren till fin hydda. Men han hörde då amtmannen saga till fergeans terna i fin effort dessa hotande ord: Det äterstår oss nu endast att tillgripa wäld. Marsch, framåtl Wid denna befallning tillgrep Petter åter sin yxa, och det hördes då bakom amtmannen oc hans wakt ett doft mums lande bland derwarande wiltnez; ty alla arbetarne på warfwet hade sprungit till stället, nyfirna att få weta anledningen till den folkskockning, fom uppstätt utans för deras kamrats hydda. Dä de hörde