Norrländska Korrespondenten – 12 juni 1858, sida 2

bet ellet af Gudfruktiga statskorians prester isynnerhet. 5. Böra wi tiläta wåra barn underwisas un statskyrkans skolor, samt af dess prester förberedas till nanutwardsgång och sedan confirmeras? 6. På hwad sätt böra wåra aflidna Bris der och Systrar begrafwas? 7. År det rätt och tillbörligt, att clård? bröder, fom stola utgå sasom Cvanges lii förlunnare, i allmänhet dertill förberedes genom en längre eller fortare tids skolunderwisning? 8. Då den andeliga nöden och mörkret i wårt land år få allmänt rådande, hus tu mycket äro wi, såsom Herrans gäl denåter, skoldige art göra till denna nöps afhjelpande, och hwilla äro de bästa medlen till befråmjande af Christi rike och den gudomliga sanningensframgång ? Man fan wål ej ännu weta resultatet af den öfwerläggning, fom dessa frågor funna föranleda, men nog synes foftemås let wara att kasta öfwerbord den korkliga ordning, som nu är i lag stadgad. Fjerde frågan synes wål ide särdeles benig, då walet of prest för wigfel år fritt för alla. Swårare torde det blifwa att nåjaktigt beswara frågan n:o 5, då skolor och afademier för baptister ide få snart torde tomma att inrättag; och hwad 6:te frår gan angår, fan det wara likgiltigt, huru den löjeg8. Den fom ej will läggas ifyre fogård, med wanliga ceremonier, må gerna läggas afsides i tysthet. 7:de frågan synes temligen betydelselös. Det fan wäl icke wara meningen att den skall utsändas att lära andra, fom sjelf hårer till olårda bröder. En blind kau icke leda eu blindan. År meningen att något skall uttättas i ofwerensstämmelse 8:de frågan, så bör wåäl tillses, att de, fom ursåndas sasom Evangelli förkunnare, bättre förstå fin saf ån de mända tolar, fom nu fringe drifwa i landet, med fina defängda bibels forflaringar, till al måndetens förwillande. Når wan, säsom en Nylander i Skin, berjar att få tyda det ordet: går ut i hela werlden, att dermed wore förbjudet att aka, eller vä annat fått än gående fardas, då tyckes mål en långre eller fors tare tids skolunverwissning wara aj höge sta behof påkallad. Denna underwisning fan dock bliswa mera skadlig ån gagnans de, i sall den meddelas i sådana skolor, rer baptisuska willomeningar fördärfwa lårjungarnes sunda förstånd och omdöme. Att sadana underwisningsanstalter här äsyftas fan man lätt fe af striftens ine nehäll, och til yttermera wisso finnes den oc undertecknat: På Förwaltnings Com mureeng wågnar A. Miberg, en man, redan förut tyltbar för fin samösa irrlås righets skrift, fom utgör en compilation af utlanrska baptisters willosatser, törans de barndopet. Der ett sådant namn fys nes, der fan man ock genast weta, att Swenska kyrkan ide har mycket godt att wånta of de Helige och trogne bröders och fyftrarg inbördes sammanlutningar af fina kloka hufwuden, och att särskildt Guds Församling fom år i Timrå bör