Norrländska Korrespondenten – 1 maj 1858, sida 3

hade 2500, men hwardera få 3000 alnar, på hwar fin lott erhålla 500, eller till hopa 1000 alnar. c, d, e och f, hwilkas stängselskyldighet ej ökats, erhålla ej heller någon flångs sel. Stockholm den 21 Februari 1858. Ledamot af Lagutskottet. — Några reflerioner öfwer Swenska Lappmarken, dess malms förråder, Gelliwarewerken m. m., framstälde af O. T. (Forts. fr. Nio 33.) Swårigheten att erhålla tillräckligt antal folk oh dragare förswårade jerne tillwerkningen, och transportkostnaderna fördyrade densamma öfwer höfwan. Wid 1800 åtrs riksdag wäcktes före flag om understöd af allmänna medel för bergsindustriens utwedling hår; men frågan föll. År 1817 utsågos komiterade, efter Bergskollegiets förslag, för anftåNane de af undersöfning om förbättring i fommunitationerna och medlen att tilgodos föra de rifa malmtillgångarne såwäl i Geliwate, som i Öfwer-Kalir, Juffagjerwi m. fl. socknar, och en berättelse af dessa komiterade, författad af d. w. bergånotarien Adr. Roman, utkom 1818. J denna sakrika och i många fall upplyfans de berättelse föreslogs, bland mycket fom twifwelsutan år utförbart, det swåra fö retaget att fanalifera Lina-, Ångeså och Kalir-elfwarne för malmtransport i stor skala. Efter en wid 1818 års riksdag giord framställning erhöll öfverftelöjinans ten Hellström uppdrag att undersoka desde fa wattendrag, hwilken undersökning ute fördes 1819. Hellströms berättelse — förwarap, jemte tillhörande kartor, i Wägoch Wattenbyggnads.-slprelsens arkif I Stockholm — asstyrler på det högsta dens na kanalisering, såsom både allt för foftfam och utsatt för allt för stor fara att för störas af wåldsamma wårfloder. Deremot föreslog Hellström anläggning af masugnar på närmare håll, fåfom wid Nattawara och Katiä. En ytterligare under söfning anstäldes år 1824 af dåwa. rande löjtnanten, sedan öfwerdirektören A. C. v. Sydow, hwilken undersökning omfattade samtliga större elfwar i Norrbotten. Denna undersöfning — äfwenledes förwarad i Styrelsens för Wågoch Watnbosanorer arkif — lemnar inga bättre utsigter för kanalisering ån förut Hellströms. Ar 1827 föranstaltades ännu en undersöflning, werkstäld af bergmästaren Fr. v. Scheele, hufwudsakligen med asseende på jernmalmernas arter och egens staper, skogstillgången, o. d. (Forts.) I ——m—— ——— LL 0