Norrländska Korrespondenten – 24 april 1858, sida 3

— On en eldswåda i Göteborg, hwars wid twenne menniskolif blifwit spilda, lås ses i Handelstidningen för den 6tte: J natt wid tolftiden tillkännagåfwo brandsignaler, att eld utbrutit, som befans wara uti f.d. bagaremästaren H. Schutzs wid hörnet af Nygatan och Landswågsgatan i Westra Haga belägna hus, hwilfen byggnad, fom bestod of twenne wåningar jemte frontespis på win den, midt. på huset, till större delen nedbrann; men eldens widare spridande lyckades man dock förhindra, hwarigenom denna numera tätt bebygda förstad skonades från ödeläggelse. Beklagligtwis ha twenne i huset boende personer under branden tillsatt lifwet af hwilka den ena, ett äldre fruntimmer, en enkefru Richter, warit boende uti ett af frontespiorummen. Den andra har be funnits wara en sjuttonårig slicka wid namn Hybenette, dotter till mamsell A. C. Hybenette, hwilken sistnämda under flykten från ett uf frontespisrummen afbröt ena benet, hwadan hon jemte twenne andra i huset boende personer, fom åfmenledes blefwo skadade, mäste intagas på allmänna sjukhusek, der således trenne ge nom branden olyclige befinna fig. Hu ru elden uppkomunt wet man wål ännu ej, men den lärer utbrutit på winden wid ena gafweln och strart antändt trappan, hwarigenom all räddning på denna måg. warit omöjlig, såwäl för ve i frontespisrummen fom I andra wåningen boende personer, hwilka senare äfwenledes måljte flykta genom förnstren för att undgå lå-x gorna, fom med otrolig haftighet utbredt fig i huset. — — — — — — Man läser i Umeåbladet för den 17 dennes: Af tidningarne år det allmanheten redan förut bekant, att Namudemannen oc) Medaljören Olof Christoffersjon i ÄÅsele, fom! afled i November 1856, under tlifÖtiden icke allenast bekostade åsele då nybygda kyrkas målning, detoranon och förgyllning, utan ock skankte sörsamlingen en större kyrkeller ringklocka, fom inberaknad maneporten m. m kostade något öfwer 2000 Ror. En enskild skrifwelse från orten undertåttar oss nu, att denne aftningawarde medborgares esterlemnate mata Elsabet Eritsdotter den 19 sistl. Mars äfwen med Döden afgått och först derefter har församlingen fätt kännedom om twenne af henne gjerda frikostiga dispositioner, hwardera å 1000 Ror riksmynt, hwaraf den ena, efter gifwarinnang föreskrift, stall af socknens fattigwård utdelas till de nodliande snom församlingen; och den andra anwända til inföp af ett orgelwerl, fom fyrfan ännu fafnar, — en brist fom hennes man, isynnerhet under sista lefnadsaret, ofta yttrade sin mening om att afhjelpa, ehuru döden hindrade werkställigheten deraf. — De bär