Norrländska Korrespondenten – 14 april 1858, sida 3

såsom Nu emigrerade oli från yttade il dopålar i rmera war Åug. Hedman 1 Skepp, t Afwen lingon, blåbär, tranbar wåra ri Brigg, 1 Skonert 2 110,22 l:t feligen; i de lägre nejderna smullron och d. C. W. Cåhoff I Skepp, ålerbar. Flera sydländska wårter sunna 2 Skonerter .. soc 354, 30 l:r men fördel acklimatiseras, och man, hwilka gg Norman 1 Skepp, 1 346,57 I en fom gjort Ä resor och underlg so ss so sv vs ms co l:t fötningar i Lappmarkerna ogifw 80( Dlodin I Stopp, i f g pp uppgifwa en 1, War den aukftion Utgiwares en infopt nert UÖD. 6757 l ide han 3. G. A. Eifurand I Skonert 60,75 I åsten. Dä! G. Luth 1 Stonett .. 46,20 I ten wara J. Bomgren 1 Galeas . 44,50 Suncberge Enka 1 Ston. 99739 I:r Paco Lundberg 1 Stonert 6962 I:r F. M. Berndison 1 Skor Wi hafwa ansett oss böra förutskicka dessa erinringar, emedan möjligheten af ett förmånligt bergsbruk i trafter, aflägset yt från den störte rörelsen och rikare bygder, ganska wäsentligen beror af möjlig: q i — itämmigt (fe t. er. Romans beråttelfe t och jem. Skonert 2 2055,50 l:r Sthm 1318, sid. 40), att fåfom Å consulatet Gust. Wikman 1 Brigg, 2 regel gåller att de wäxter, saldeles rote tinat wid Stonerter, 1 Galeas .. . 341,19 I: frukter, hwilta kunna wåänjas wid flimar att ban 3. 8. Zeutersttom 1 Skepp 240,09 l:r tet derstädes, snarare hår förädlas till tta till fås J. 5. Pousette 1 Skepp, I Ä smak oc afkastning ån försäaumras. Så Stonert .. .... 223,33 beta bliifwa de fofswarter, fom orlas i frydds Herm. Göransjon 1 Stepp 210,25 t:t Moärdarne uti Norr och Westerbotten, ör den 31 R. Holmftrund I Skepp . 466,27 Ir ,Iötare och smalligare, åfsvenfom fjelfwa N. J Kjellerftedt 2 Efos — fornet, moget, år tyngre ån det wanliod orten nerter..... 125.25 l:r Maen förefommer i handel. eibrutaten A. M. Hedberg 1 Brigg . 12223 Ir — — — — — — heten att orten må funna gifwa näring åt bergsbtuksidkarne och åt för bergåbrus fet och dess transporter bihöfliga kreatur, utan att man skall behäfwa för sarana behof hemta för stora och genom längs wåga forsling fördyrade tilstott från ans dra nejder. Det anförda år nog för att wisa, att Lappmarkerna erbjuda hwad fom sålunda för bergåbrut år erforderligt. De lasare, fom onsta mera speciela upylpsningar, lunna finna sådana i Lars i hupvu: P. Bergjorss 1 Stonert . 41,72 han blef D. P. Urner I Stonert. 31. rtmast sol. J. A. Johansson 1 StoOch wat. neeet... 298 Ir meddelat L. C. Scholtz 1 Skonert 24,80 Ir e år gan. F. O. Fleneburg 1 Stonert 22580 Ir L. F. Zettergren 1 Slup . 19,29 I:r C. J. Salholm 1 Gales 18532 l:r Mars: Å. OD. Dahltrom 1 Slup 18324 lir — allaredan J. W. Walberg I Slup 1758s I:r Ledi Lestarus ohvan åberopade förtjenftusten på C. Rorrgren I Slup .. 166582 I:r sulla strift, i Å. Lefstadii journaler öfwer wintern : — — mossionsresor i Laopmarfen, i Engsträms våt floden Summa Lajter 15,515130 resor genom Norrtand och Lappland 1834, i Zetterstedts resa genom Umeå Lappmars fer är 1832, m. fl., för att ide nämna de ut bolhandeln utgångna och mera swärtillgängliga: G. Wahlenbergs bes de milda Egande Augfartyg. ide oja Ängft. Berzelius om 120 häst. kraft watten. oo Sten Sture om 120 d:o d:o förjpvrig I Spring Gustaf om 30 dio dio blott tt vo Pult om 35 do d:o skrifning om Kemi Loppmart., och fame is äan.Bogsf. Bidar om 32 d:o d:o me förts Flora Lapponicasamt ans 2 IK M 5 ov . 12 d:o d:o. märfningat om flappffa vegetationen fån ull. Energie om: scsken senate i Wet. Acud:s handlingar); Da föte Romans beråttelje om Norrbotten och Wren — Några reflexioner öfwer dess Lappmarfer, o. a. ffiifter. i ar den. I Sbenska Lappmarten, def malms gånguga I förråder, Gelliwarewerken m. m., framstalde af O. T. is må (Forts. fr. föreg. N:o.) Wi hafwa sett att ett hufwudwilkor för ullgodogörandet af Lappmartens rita malmtillgångar, eller möjligheten att med de tillgångar orten bjuder Underhålla folk och kreatur, förefinnes rilligen. Ett ans Wissa grässlag — t. er. tuftås I nat bufwudwlkor för samma syfte är: teln (Aira cespitosa) — uppnå mansunderlättande af de allt för dryga trange 1,77 ls:t hold på 6 weidvrs tid. Hundflofan poettlosinaderna. (Aconitum septemptrionale) uppränner Af de i Norrbottens Lappmarker be. 4 alnar 1 höjden på en månad. Hera lägna malmfålt anses endast två få beeck, 31 lr arter Equisetum (fräken) gijwa ymniga lagna (eller, kanske rättare sagdt, få fänstorpar pa mera santt lage. En fan6d (da), att någon flörre forsling emellan för Lappmarterna egna gråsslag frodas pen och Bottenhafwet kommer i fråga 37,46 l:r yppigt i dalarne. Stogarne — af björk, Dessa twenne äro Ålnotivare och Gellitall, gran, pil o. s. w. — hwimla af wudt, vare. 3,64 lir I och med någon ftörre warsamhet i begags . . . i nondet stulle fågetjagten funna gifwa ett Nuotivare är beläget 13 mil n. w. från 7,97 l:t mångdubbelt rikare utbyte. Sjöat och Qwickjocts lyrka, nära Kama elfwen, 30 wattendrag åto owanligt fiskrifa — och mil från Bottniska wiken. Berget håller 2,94 l:r deras förråd skulle med en noggrannare omkring å mil I längd och 1f4 mil i wård och med begagnande af senate wuni bredd samt bar ungefår 400 fols höjd cf 0,04 Ir nen erfarenbet i siskodling bluifwa ännu wer kringliagonde marken. Det bar en rifare. En mydenhet barslag wära i de gedigen malmgång, fom svnes genvmfirys 6,45 I:r laglandare trakterna, och sardeles aro la hela berget och slerestädes går upp i mangden af Lappmarternas wostradta vagen. Malmen håller 50 till 60 proc. 3,10 I:r mossar snart sagdt täckta med hjortron. jern. (Forts) — T— a. — WA