RNevy. Man torde hafwa något skäl att befara, det Östersjön förr eller sednare kall blifwa en wigtig tummelplats emellan de mafter, som angränsa till densamma. Når Rossland organiserade fin Öftersjöflotta år 1804, sammanråknade man Sweriges och Donmarks skeppsstyrta, hwil ken då, efter den Ryoska kalfylen, besteg sig för Swerige till 12 limieskepp och 10 fre gatter och för Danmark til 14 linieskepp och 20 fregatter. J betraftande likwål deraf att Swerige under 1788 och 89 år rens krig skickat 23 linieskepp i sjön, så an. tog man möjligheten att det i en framtid äfwen skulle funna göra det På samma fått ockå Danmark. Storlefen af den cyska österflottan bestämdes alltså till 1:o i fredatid 26 a 27 linieskepp och några och 20 fregatter. 2:o i händelse af krig med någon af dessa grannar till 32 linieskepp. 3:o och i håndelse att båda två före nade fig, til 49. Sedan def har ocfå den ryska flottan oupphörligt warit i öfwerensstämmelse hår: med. På grund af öfwerenskommelse med kejsar Napoleon Ill har efter sednaste fre deno afslutande Ryssland fått rättigher att bygga krigsskepp äfwen i de fransta ham narne, hwarföre äfwen ett ide få litet an: tal af ryska flottans officerare ligger kommenderade ber. Häraf synes tydligen att Ryssland, oak. tadt alla fina fredliga anspelningar, Uf wäl rustat fig. Preussen Har, efter sednaste friget med Danmarf, äfwen börjat art anlägga higsr hamnar wid Jahde och på Rygen och fyr nes icke wilja underlåta någonting, för att förskaffa fig en marin, hwilken, med Preussens tilgångar, snart neg kan fom ma att nvalifera med de öfriga östersje staterna. J Danmark utgör frågan om Köpenhamns ftarfare befåstande — åtminstone från sjösidan — samt ökade anslagsfordringar föt flottan, näst efter den durffTyska frågan, den mest brinnande för cf werlaggningarne. J Swerige har man under detta riäsmöte beslutat Stockholms befästande samt ide heller sparat på anslag år flotton och armen. Alla wäsentliga till Östersjön angränsande länder tyckas, for att dömma af dessa rustningar, befara en stundande stor och afgörande brytning. Men oderäknadt alla de ocrhörda fummor, som salunda nu och för framtiden mäste betunga nationerna, blifwer ändock alltid frigets gunst lika osåfer, fom foll. gunsten, oderålnadt de olyckor, hwari det inkastat hwarje land, fom måste kåmpa för fin sjeljstandighet. Hwarje tänlbart annat, med folkråtten och mensklighetens sanna intressen öfwetensstämmande medel, fom fan betrygga freden och det nationella oberoendet, må: ste derföre altid helsas wålfommet. Ett sådant medel wore Sstersjöns neutralisation, i liffjet med hwad Swarta Haf wet nu blifwit, efter det sednaste Krims friget. Uti en of Danmarks mest spridda tids ningar sörelommer ett uppslag i detta äm ne, fom wi hasta att i öjwersåttning mede dela. AM rtiifolm loader stsunda: — ———— om N