Norrländska Korrespondenten – 13 mars 1858, sida 3

gånge en stenhelig allwarsamhet och ett bittert förakt emot alla andra. Derföre har Kongl. Maj:t funnit nödigt att afskaffa och förbjuda sädana sammankomster i privata hus under förevändning att bruka fin andakt och enkannerliga gudstjenst med predifande och utläggande, bör ners och bönesätts förklarande; hwilket hwarken år nödigt eller nyttigt, utan me ra en skadelig nyhet, fom förstörer god ordning, samt i längden gifwer anledning och tillfälle till sjefsm äld och många fars liga missbruf. Och har Kongi. Maj:t funnit högst nödigt och nyttigt att med sitt och Rikets Råd förnya äldre stadgar i ämnet, och det af christelig omsorg om en ren och oförfalskad gudstjenst, samt god ordning; ide forbjudande eller hine drande werkelig gudaltighetsöfning, utan fast mera förmanande alla och en hwar winnlägga sig att tilltaga i christelig fun skap, samt wisa underfätelig lydnad för Kongl. Maj:ts heljosamma förordningar. Till den åndan böra föräldrar och hugs fäder underwisa och lita underwisa eller lara fina barn och tjenare un fatcbeg och christendom, efterfråga oc förhöra hwad de om sen och högtidevagar lärt af pre dikan, dageligen med dem hålia bön, läsa ur Bibelen och andra gudcliga böder, samt med eget erempel i gudaktighet före gå; men efbifa fig ifrån djupsinniga fräs gor och ofrc:aheter, som åro enfalvis gom för höga ech funna giswa anledning till några wilfarelfer. Af föregående utdrag må läsaren döma, om och huruwida ett drygt parti of Tids ningeredaftörer och äfwen af Riksdagstalare med förwäntad kännedom och ffås lig räåttwisa behandlar wåra gamla förs fattningar i ämnet. Ett nytt fonventitels plafat har fett dagen. Jnsändaren dömer ide, om det funnat wara nog att blott modifiera det gamla på ref goda grune der. Tiden torde bäst utwisa, om ens de fersigtigaste konvennlelmakare finna fig få belätne, att det ide wid nästa Riksdag fan blifwa något att lägga dertill eller taga derifrån. ) Detta ord bör ide förblondas med pie: tet (på Latin pietas) Pius betyder egent: ligen kanslofull af tacksamhet od wörd: nad emot gudomligheten, gudfruktig, from, och pietas ett sadant finne. Pietisteri deremot, fom afwen öfwerfättet med swaårmeri, har lånse haft en fäm: re bemarketse, liksom att man affecterar att wara pius, eller drifwer en sådan pietas, fom afswen har namn af from: leri. — — — — — — Som ett bewis på det lagsökningsraferi, fom på fifta tiden wisat fig i Kal: mar lån, anfor signaturen G—m i Bas rometern, att de under sistlidne Januari i Kalmar afgjorda lagsökningsärenden uppgått till ej mindre ån serhundra, äf wensom att under Februari månad på en enda dag inkommit mer ån etthundra