tes här ganska litet sådan. Allt har iår utfallit gynsamt för Särnaborrnna, utom åringen på myrslåttern, hwilken år från är aftager och torde i en ej få aflägsen framtid alldeles utgå, emedan kreaturens mängd stäåndigt öfas, få att de, då det år betesår, til den grad söndertrampa myrorna, att de samma ej funna bära grås det år de skola slås. Hårför funno dock Särnaboerna en riklig ersättning om de anwände endast hälften af den tid, som de nu öda på myislättern, till myrors odling, men då detta ej genast gifwer är ring, få faller det fig swårt att dermed fomma i gång. Hwarjehanda. . Olprofning. Om det fått, hwarpå förr i werlden det bäjersta olet profwades, har Götes borgstidningen Tom:ebissen i en tysk tidning funnit följande berättelse: g Det bajerska ölet wor fordom wida berömdt, men myndigvererna höllo ocksä band öfwer, att brygarne icke sparade på malt och humle. På den tiden då äfta redbarbet ännu fanns i Tyskland — således för mycket längesedan — hes gagnade man i Måänchen ett särdeles eget lätt att profwa öl. RNär om wären det unga ölet skulle besigtigas, utsände ma. gistraten trenne rådmen på profning. Tror ni, att de tre männen då bara smakade på ölet? Jngalunda! Mycket allwarsamma tågade de från broggeri; i bwarje sädant funno de en nyhyflad liten bänf; på denne slog man ut något af det öl fom skulle vrofwas, och rådmännen satte sig ned på det sålunda fuktade brädet. Efter en stund reste de bå sig; om nu bänken blef fafisittande wid herrarne och på det wiset kunde bäras ända till bryggeridörren, ansägs ölet hafwa stått profwet, i annat fall fasserades det. Odets wexlingar. I Orienten förekomma ännu de fåll: sammaste omwexlingar i menniskors öden. Fadren til Erhem Pascha, fom i dessa dagar förmålt sig med sultans dotter, är derpå ett erempel. För omkring 28 är sedan red en dag sultan Mahmud genom Kistmakaregatan i Galata och ooserverade i en af de öppna werkstäderna en utse märkt wacker läåtgosse, fom behagade bhonom. Han tog honom med sig iill feralc jen och gjorde honom til — page. Den unge mannan steg snart från trappa til trappa och äfwen hans gynnares tidiga död afbröt ej hans lyckobana. Twärtom gaf den nuwarande sultan honom en af fina systrar til hustru och gjorde honom till frigsmarinminister, ja till ftorvigir; och för närwarande år denne kistmakarelärling storamiral, och hans fon har likaledes förenat sig med en prinsessa, sultans dotter.