dela sanktion. Subjekter för drifwande af inmtsstonen in terra sidelium eler af trosutbredelsewerket, dekommas på olika sat:. Sårskilta ordrar, ijynnerhet Jesunter, MUnoriter och Capuziner hafwa af ålder nngsionen tll föremål för fin werksamhet. Derföre tesa ocksa Jesuiter flitigt omkring i förra Europa och hälla förelågningar för de bildadde, under det redemtorister och capuziner utplanteras för uatt inwerka på den råa, obildade massan. Dernäst bar man för detta åndamal grundat fårfela seminarier. Sedan längliga tider tillbaka hafwa nägra bestått i Rom, underhauna af propagandan. För nårwarande aro per 6 nas si ens seminariter, i det oftiga Jtalien 7, i Paris 3, i Spanien 2, Jrland 4, o. s. w. Dessa anstalter ur ver hälla 12—100 elever hwardera. Bland nyare missionsinrättningar sörtjena namnas Jesu och Naria helga hjertas fon gregatton, jom efter gatan i Paris, der sållskapet har sitt modershus afwen tals lav Piepussecieteten. Den stiftades 1205 af abbe Candem hufwudsakligast för nude sion bland hedningacne. Årwven qwennor upptagas, bildas och utsåndas ap denna annal. Den yngsta telningen af Moms nujssionsifwer år den af biskoparne I Pius land 1850 stiftade föreningen, som ocsa har ett sarstildt semmar. Miastenaternas antal är icke obutyde ligt. Den sista arsberattelje Jom tet i datta afseende sett ap 1844 inneyallier 4,750 Pprester och 139 biskopar, jom arbe tu pa misstonens salt. Sedan cess har antalet betydagt fig. Och de ar wasst icke for hogt tUtagit art rafna det fd 6,000. Derwed bor ded noga anelarkus, att af delta föra antal h9ogst 1 5:cel onwåndes för hednamissionen. Stonsta ans talet utgar för partibus intidelium i ide hednista länder. Te lander hwarest missionsmticsset år sterst och hwarest mest san las for miesioner, inses uf följande uppgister over ut: spiidante af Jalibächer zur Verbraltung der Glaubens, hwarafj airyckas. pa Franska 110,000 er. Jtalunska 24,000 Engelsta 16,000 oo KTvffa 16,000 Syanska 12,000 o. s. w. P. S. Den aldra nyaste anstrangnin gen a RNoms sida tiu sftadgandet uf fin tyrsa oc) motwerkande uf protestantismen ar en i Paris stistad forening till din le lige Frans af Sales ara med a sigt att genom penningars samlande, strifters ut bredande, tals hållande och böners utgjud nde motwerfa protestantismens Wbres bande i Frankrife eller fom föreningen fal: lar det: den Franska protestantista pros pagandan. Underrättelsen derom år das terad Paris den 25 Maj 1856. (W.) — Rörande justitie-ombudsmannen Söderqrens utnamnong tl justitierad inne håller Jönföpingsblader foljande walgrun. dade anmågdkningar, hwilka fortjena att behjertas: Hwad denna i sig sjelf beträffar inser man lätt, att befattningarne af Rikets Ständers Justttieombudoman och ledamot till hem fam gopa omfvtos, raska