Norrländska Korrespondenten – 18 juli 1857, sida 2

ningsenligt beswarade, emedan jag anset nämnda artiklar mera gå ut, på att be lada Eurbetå3och Tjenstemån, ån ömma för de nödlidande, thy jag år fullt ut öfwertygad derom att ktet frågar efter fin nåstas hungersnöd. år fjelj den mäåäst hungriga och nödstållda, thy han åger hwarken hus eller hemwist och begage nar dersöre fom näringsmedel, att resa is tring och uppläsa fina Tidningsartiklar för sådana personer fom gärna lyssna der: till, emedan de äro af samma anda som författaren, nemligen lata och då tillfälle derull gifwes, syllsamme. Jag anser ders före en skandal för Socken att stillastigande låta sig beljugas af en sådan person fom , thy det fan behaga den Allsmågtige Guden art ännu i fin wishet straffa oss med ett eler flere fwagår och då är det efter min tanka tids nog att anlita både Staten och den allmänna måls görenheren om hjelp, men att i oträngdt mål anlita dessa om hjelp, anser jag i hög grad fyndigt, thy det fan hända att mången fom läser öfwerdrifna dikter och sätter tro dertill år i sämre omständigheter ån någon inom denna Socken, men af menniskokärlek lämnar den skärf, fom han såwäl sjelf kunde behöfwa. Nog fänner jag många inom detta samhälle, som icke få lefwa i något öfwerflöd, men icke eller i stor brist, emedan de blifwit hulpne af fine inom Socken boende bättre lottade medbröder. Wilhelmina den 18 Juni 1857. P. A. Hellgrn. som offen teligen uppplästes; hwarefter Sock. nemännen å deri framstallde frågor, enhälligt afgåfwo följande swar: å a b) Mit ingen af Socknemännen ans målt fig hos Pastor för hållande af ESocfenftåmma till undsättnings erhållande af staten, emedan de ansett fig ide wara i få werkliga behof, att undsättning utom Socken warit of nöden. c) Ait det wore alldeles obekant det någon måäst slagta fina håftar eller fofreas tur för malbrist, annorledes ån fom wan ligen sker om hästarne, då både gamla håftar och for, fom ej äro ämnade annat ån till mat och ej funna wminterfödag, slaqtas. br) Att Jacob Pehrsson i Grvytfjön och Matts Mattsson i Stalen äro de enda fom flyttat ifrån fina stållen, emedan de til andra personer bortfölt detsamma samt äro kända såsom ytterst slösaltiga och lata. e) Att det icke wore kändt det någon enda denna wår warit i saknad af utsäde för sin åker. 222MO2 LEuevs