Norrländska Korrespondenten – 11 juli 1857, sida 2

Article Image
pprätthäsla den gamla församlingen. Den skall måhända äfwen blifwa mera energisk ån den hittills waru oh nu är; om den jå lugnt, få besinningsfullt och faftnovigt fom hittills samwerkar med staten, år en annan fråga. Mun erindre fig, att den ide blifwer mer än ett religionsparti bland andra, från staren skildt och tilhopå med de andta siaten motsatt. då den hittills med staten utgjort en enhet. Parti fientlighet, partibitterhet skall ide i den jamma saknas. Eremplen i Preussen, i Medlendurg, i Hanover, Båjern, Baden, MWirtemberg funna lara of något. Samma pattiwäsen skall inom de andra fyr: forna utbilda fig och ej minst i den ca tholska. Utan twifwel skall förändringen blifwa känbarast för staren och för statens hufwud, Konungen. Mycket läng tid ef tet förändringen kan Denne icke tillika wara lyrkans jordiska hufwud. Fullsomligen wäl inses detta af ala de mydet olika beskaffade och i olika syftning Hand lande personligheter, fom understödja före slaget. Anses det oc af dem, fom framlagt detsammo? Till dessa fem momenter år ett sjette fogadt, i jemförelse med dem ett temligen obetydligt bihang, men i och för fig wisserligen ide obetyrligt. Säsom wi sagt, har det till afsigt att göra slut på Det twång, fom i swenska lyrkan möter wissa gudotjentliga sammankomsters hållande. Blifwer momentet lag, få äro alla fådar na fammanfomfter fria och obehindrade, få witt wid dem ej något företages, fom mot flag eller ferlighet siridande är, eller eljest aflmän ordning föra. Der sena-. re willoret år mycket widsträckt. Dern ed tan afses både inre och yttre erdning, både lyuklig och bo gerlig, bäde religiös och polisordning. Ur all denna werlligen afsedd? Cller fan måhända den förstnämda ide få gälla fom allmän, oc funna säledes afsteg från denna, ifall saken kommer till doms, icke anses fom genom mo mentet förbjudna, i hwuket fall åter Ore Den: eller eljest ulmån ordning före: lig: ga i de föregående: mot lag eller sedlighet sttidande är, och funna anses fom temligen öfwerflödiga. Nog stall domaren här om komma i owisshet. Denna småsak lemnad illsides, är den föreslagna frihbes. ten rädlig? Må wi först höra hwari den består och hwem som begärt ven. På den förfta frågan swarar momentet: föt medlemmar af den swenska kyrfan skall rättig. heten att utom den offentliga gudstiensien sammanfomma till gemensamma andaktsöjningar. Wara fri och obehindrad. Andakisöfningar år tydligen hufwudordet. Med detta afses after lutherskt begrepp huf

11 juli 1857, sida 2

Thumbnail