Norrländska Korrespondenten – 8 juli 1857, sida 2

fö art vVerom und irätta rpresierskrpet. Witare äskas upplpaning om prestet skapets ac) fersamlingenset foljd deraf wi: taquc dt alrder: — ochd delta i en tid, då prefterse skapets anmålanden och församlingarnes flanan öfwer irrlärares olagliga bedrijter af höge myndigheter oftast lemnas utan afjeende, och sockenstämmors mothåll hos wederbörande winna ett bönst her medhåll Slutligen milt ock Vonuf. we huru uffallingar åter knvyigas i för fams lingens gemen skap. Wi kule förmoda, att Detta uprtmmnde helt enselt går få till, att de fom önska wånda åallsaka till fyfan, åro dertill, utan all äpoltagning, med undantag af barnaföderskors, erfor bintrade. Fågnesamt år dot Domkavitlets bifogade lefte, att widtaga de (1jen ligaste åtgårder tul det ondas Hämman: de: något, fom man länge waåntat, icke al lenast af Lunds, utan äfven of de öfrige stiftens Domkapuel, hwilfa hittills lemnat föga mårkliga bidrag till oredans af hjelpande. — Från Merm förnimmas nya klagomål öfwer de oordningar, fom af mörmonyres dikanter och dernå anhängare förosafas der på orten. Wål öblefwo de af bönder, wäpnade med fnolpåfar och gewår, bitte jagade ur det bonchus, de byar sig I den ej långt från jtaden belågna Westra Sal: lerups socken, der de hafwa många anbhängare, men dermed Ar vi afoget siut. De utfara mot prefterffarper to de stwerfliqaste ordalag och skifwa fanaraska och oförskäm da bref. De wanwettiga och samhällsupplöfande låror, fom ac den spridas och predifan föroifåLia mycken sorg och mycfer elande inom familjerna. — — — —