relt beröm. Under sådana förhållanden år, i den osannolifa händelse, att förflas art skulle föreläggas Ständerna, dess öde såkert. Det oaktadt fan man ej under. låta att fråga fig, hwilka följderna skulle blifwa af def antagande. Låtom of: gör ra desfa fem momenter till tya, och ins om 20 år skall swenskt falk och swensk stat förete ett belt annat utsernde ån det närwarande. Missionårer af olika sl ig, wåälmenande och föriatliga, ärliga och e geunnttiga, skola öfwerallt arbeta och till sig locka sinnena. Och der de icke arbeta, per stal otron, oaudaltigheten, fientligbeten mot all religion, mot allt skick och all ordning arbeta, alla under förebärande of samwetsömhet, alla orfande samwetsfci betens rättigheter. Äff all från förfan, ån till bestämd församling och fåra, ån till ett ingenting, skola blifwa mocket wanliqa. En månad både bäåttre och sämre personer, de förra fångade af den allmänna oredan, de senare lockade eller ffråmda af en del wälbekanta förespeglingor, skola i den catholska syrkan söfa fin andliga och ewiga wäl ärd. Att denna kyrkas murar äfwen i Swerige skola resa sig, derom fan icke wara det ringaste twifwel. Så litet wi önskiå detta, få meta wi något, fom år ån mindre önskwärdt. En annan mångd af befolkningen skall hemfalla åt de protestantiski secterna. Wi skola erhålla festa etablisjementer för dartister, metoodister, irvingianer, swedenborgare, mormoner o. fl. a. lefwande eller till hälf. ten utdöda, men åter upvlefwande vartis er. Med längtande blickar afbida dessa den tidepunft, då de äfwen hos oss få intåga. Sweriges lyda skall blifwa densamma fom år Englands, Norra Ameris kas och flera staters. En tredje mängd stall om intet förena sig, i ingen menigbet wara församlad och hafwa intet annat gemensamt ån irreligion, otro, guds läshet, eller en tro och fromhet, få swag och förwirrad, att den år nästan sämre ån ingen. Alldeles okänd år för det nårwarande ide denna mängd. Huru skall den ide frodas, när den blifwer fullt Des rättigad? Slutligen skall en jjerde mängd förblifwa den lutherska förfan trogen. Det skulle sannerligen med denna kyrka i Swe rige wara illa bestaffadt, om den rentaf fölle i spillror för en lag sådan som den föreslagna. Wi behöfwa icke härföre haf wa ten ringaste farhåga. Men nog funs na wi wara wissa att, om lagen antar ges, lutheranismen i Swerige icke blifwer något annat ån en denomination, såsom i allmänhet de särskilta bekännelserna i England och Frankrife kallas, och us thersk församling ide något annat än ett