Norrländska Korrespondenten – 23 maj 1857, sida 3

unn dunst. ssiundom mikionet mit lång, vanligen wånd från soten; och jorden hår äfwen i wår tid warit inom fomete swansar, ja aldeles inuti dem, utan att wi märkt det och utan att det eng på wår wäåderlek haft ringaste inflytande. Swansen år således icke farlig alls. Ren sjelfwa kometen? Kometen har ju en kärna? Kometen dar wisserligen en fårna, men sjelfwa denna kärna år af ett få tunnt åmne, att de minsta ftjernot synas igenom densamma med oförswagad glans, och den eger en högst edetydlig tyngd. Den yngre Hersckel, en af Nyare tidens största astronomer säger derom: vet år ögonskenligt, att de finaste moln, fom simma i wår jords högsta regioner och wid solens nedgång synas helt och hållet genomtrångda af ljug, utan det ringafte spår till en skugga efter till en mörk sida, båra i jemförelse med kometerna anses fom täta froppar. Ejelfwa kometlärnan år således tunnare än den luft, i hwilken wi röra oss. Hurn år det då möjligt, att ven fasta jorden skulle funna förstöras af en komet, som år få tunn att han ej ens stulle kunna genomtränga det 6 2 3 mil tjoda luft tådet, fom omgifwer jorden. Det år hwad wi om denna fat weta, och sälert är att ingen wenniska derom om wet näget sannare. Har man exempel på att någon komet warit nåra en himlafropp utan att gå ra fladad Ja! Lexellska fometen har mas rit midt ibland Jupiters månar, af hrvile få den största är 1710 och den minsta 150 få stor fom jorden, oh Le Verrier har utråfnat, art komcten ej haft minsta inflytande på bem, men att de deremot rubbat kometen i hans bana. Eäledes när en komet ej fan störa en liten måne, huru stulle han då funna förföra den fora, baftanta jorden? Af allt detta draga wi den slutsats, att ingen har någon förnuftig anledning att frukta fometerna i allmänhet. Allmänheten fan derföre i detta hånfer ende wara lugn, och förmwigfad, att ingen wetenskap och ingen drömmare (somnambul) förmår jäfwa skriftens ord att em ben dagen och den stunden, då himmel och jord skola fårgåg, met ingen, utan Fadren allena Kwad wi til sinnenas lugnande nu yttrat, år ide wåra egna buggffott, utan en enkel framställning af hwad Humboldt m. fl. wetenskapsmän om fafen meddelat.