Norrländska Korrespondenten – 7 februari 1857, sida 3

så äfwen separatister, läsare samt deras swärmiska ledare och loftalare. Dessa sednare upprepa ideligen, att separatister och läsare, kanhända äfwen arianer och mormoner, äro ett qudfruftigt folf, ett folÄ,som tror Evangelium något mer ån hwad brulligt och wanligt år (nås gre få sådana funna wisserligen finnas deribland, nemligen de som lefwa stilla, ännu ide öfwergått till profelyteller konventifelmåfende, ide fåtta fig upp emot syrklig ordning, ide trotsa, ide smäda or lika tänkande och således ännu icke blifs wit swärmare. Widare säges, att lår sarne tro och bekänna de symboliska bies ferna, hwilka böcker deremot om en stund förklaras wara odugliga menniskostadgar, frÄråldrade, få att ide eng presterna fåne na dem, ehuru i dem förhöres i både prefte och pastoral-examen, samt en del af dessa odugliga, menskliga symboler läses till och med i folkskolan och i all religionsunderwisning. Man ser att läsarnes loftalas re, få i detta fom i mycket annat, öfwers gifwit allt sundt förständ och logik. Yte termera föregifwes om läsarne att deras separatism hittills bhaft en alldeles ren farafter ), att de äro fromma menniffor, undergifna lagarne och kända för att wara de fredligaste i landet, fom ens valt åstunda att gifwa kejsaren det fejs aren tillhörer och Gudi det Gudi til hurer) Tro vå dessa loftalare, att icke sömnalfget:: i Swerige, d. å. nära på hela swenska folket, tappat förståndet, eller sakna förmåga att pröfwa och be dömma trädet af def frukt, eller förlorat minnet af allt hwad som tisldragit fig i och genom läseriet och konventikelwäsendet? Ännu flår ide få illa till med fötståndet hoJ dem, fom haft tillfälle fe fefte makeriet och fonventiftarne på nåra häll och funna bedömma dem af egen erfarenhet i detta fall, om ock en eller annan skulle missledas af loftalarnes stora ord och foftfti ska prat. Man wäntar af dem, som anse och kalla sig för helige, när de få tro och för sig sjelfwa dyrka Gud huru de finna bäst wara, äfwen skola lemna andra ostörda i deras tro och dyrkan, ene skild eller offentlig; fäledes hwarken items plet eller wid andra heliga len tolfa d eller wid underwisningstillfällen wisa före aft för lärarens föredrag eller åhörarnes ) Leur separatisme cependant a eu jusquici un caraetere tout pur. En swensk brefskrifware i Feuille religieuse du Canton de Vaud 1853, fid. 514. I 2) Sbid. s. 520.