Norrländska Korrespondenten – 31 januari 1857, sida 2

Goldman, Sronheims rikasle kapitalist och dertill största gurmand, hade nems ligen wid eu stor middag, uppeldad af campagnen, förklarat fig ide funna fe något wågstycke i mitt beslut och att, om det gällde ett betydligt wad, så skulle han wara särdig att göra sammaledes. Ja, han hade gått få längt att såsom pris i wadet utsätta ett litet landtgods som han egde i grannskapet. Många af de närwarande, som icke satte synnerligt stort förtroende til hang mod, togo hos nom på orden och erdjöto fig att bes stämma ett motswarande wärde, tillstörre delen bestående i de ädlaste winer, af hwilka hwar och en tillför fia andel. Redan samma afton trodde man fig märfa ort Geldman gerna welat draga fig tillbaka; men få mycket hårdare ans jatte man hoaom och bringade jafen fluts ligen derhan, ott wader strifttigen uppe giordes. Haas wotständare ansågo sig id wisså om segern, att de td: aftade for rof att redan långt förut u:såtta hos nom för alla möjliga stickord, utan av octänfa ett de msjtigtwis jus derigenom kunte reta honom ant ufföru wågstycket, derifrån han annars kanste fri willigt af