togs. Mycket, få mycket gansta skönt oc) sant har jag fett, och med innerlig Mrövelje minnes jag de dyrbara ögonblick, Då jag såg Guds församling på ganska Mmånga ställen ullbedja i templet med den aamla enkelhet och upprigtighet, fom Myvisferligen många med mig trott wara jörjwunnen från jorden. Jag har lärt matt fänna ett fromt och redligt folf, fom malitid skall blifwa mig dyrbart. Hurn. dana synas nu religionåfriletåawånnernag och de fig fallande korkowännernas fmår deskrifter, jemförda med detta witsord? Hade ett särdant intyg kunnar lemnas wår tyrfa, def högre och lägre ftyrelje och ter dare, om Ddesje wore få abdderitiska, få långt under eller efter andra proteftantiffa kyrkor i werlden, fom de Swenska swärmarne förebåra? Bilagor för deu religiösa tidsfrågans lösning. (Forts. fr. föreg. N:o.) Ur ett swar of , tryckt härstädes år 1849, på frågan, om separatisterna i Norr och Westerbotten werkeligen äro förvvij lade för nybockrens skull, meddelas i korthet följande: Det ligger i de sluge och beräknande anförarnes intresse att nu, såsom altid, ide allenast behälla, utan oc öfa antalet af sällskapets medlemmar, och deraf hafwa de sjelfwe många fördelar. Jerit och fråuwtt år det något stort att af de enfaldige och lättrogne helsas säsom lärare; att efter fökas och skjutsas ifrän by till by; att i samlingarna fitta främst och wara de Ype perste, samt sedan undfägnas och wmedere gållas såsom sanne Guds män i denna fyndiga werld ... Den, fom känner dem, köper dem ide, han bedrages ej af deras sken; han wet oc att deras omordade före twiflan hafwudsalligen sitter på låpparne. ..; Längesedan skulle de fleste anhängar: ne hafwa återgått till ordning och lugn, om ej deras anförare genom oupphörligt kringresande och peedikande underhållit och uppeggat det separatistiska begåret ... Uii en i Carlstad år 1854 tryct berät telje om prestsällskapets fammantråde der: städes, utt hwilken äfwen förekommer den frågan, om konvertileiwasendet har såfer grund i nya Testamentets heliga frrifter låfes följande: vERer man efter orsaken till de upp: somne andeliga rörelserna, hwilla wisat fig syfra derhän att åt hwillen samhälls medlem fom heldst tillerkänna rärigheten att underwisa, eler genom offentliga för redrag i andeliga ämnen, eller genom bör 3nn —