En wigtskäl för jordens wägning. Hr Baillp, astronomiska sällseapets i London president, har hela fer arv waselsatt fig med den modofamma uppgiften, ait bestämma wärt jordklots wigt. Elt rymligt rum i hans hus wid TnvifioiESque äre war uteslutande egnadt till underjofs ningar rörande jiordens wigt. Hufwiudinstrumentet, sietnva joldwågen, fer litet och oansenligt ut; ingen hade wäl funnat ana, Att med Det, fom tycktes wara blett en wacker leksak, ett få swärt problem 1 wetenskapen kulle kunna lösas. En läng smidig tv åstäng wat precist wid midten upphängd på en liten folong filfeStråd och på båda ändarne försedd med find ätta fulor, få art den under det fullfomli gaste lugn och aflägsnande af hwarje störande intager en fullkomligt wågrat ställ ning. För att förekomma hwalje tänt bar ftörande inwertan, hängde stängenei en luftätt tilisluten glastupa, hwarwid dock en sådan inrätining war gjord, att stora, massiva, matematisit noggrant runs da kulor funde anbringas i narheten Ku de jmå fulorna på stängens andar. De senare attraherades af de stärre fropparne, och det i ett förhållande, fom undersefaren noga kände. Följden deraf war, att stangen degynte darra. Den tid, hwilfen dessa vibrationer behöfde, blef Den eseutliga mättstocken på jordens attrafs heaskaft i förhållande till kulornas. Or Ballly arbetade med den största flit vc ben utomvidentligafte försigtighet. År ut od) år in fatt han framför fin lusttätt tillslutna refervotr, erperimenterande med trådar och tulor, med mifreskoper, baros metrar, termiomettar och hygrometrar, räknade, skref och öfwerlade ulls han ändte llacn urrnäcde nålet för fina öÖnskningar. Till och med wetenfiap Mligt bildade wänner tillftabde han sällan intråre ifitt aldraheligaste. En liten traning, ett grepp hade kunnat tillintetgöra frulten af heta mänaders och ärs arbete. Hwarie luft drag, till och med solljuset, anågnades. vEa ofta han nårmade fig Hjeljwa jortwågen, heter det i en berättelse, Åsmög han längsamt och sakta som ett spåle öf wer den ljudtösa mattan. Hans gang, hans andedtagt, bans pulse, ha lissmärma måstr hämmas, jär art icke stera. Också nårmade han fig aldrig utan en hegtidlig och wördnargfull uppyn Blott re sorberctande arbetena ctjordrade aderton månader. Tietton hundra föregaenDe crperimentet woro növina, innan de e;entliga jordwägningsförsoken tunde belyuna. Dessa fortjattes dag för dan under mer an ett ärs tid. Slutligen wo0 mätningarne och råf: tingarne tårbiga Apparaterna kunde sijutas a udo, och re sulliatet of ett blund ör jolossalasie arbeten, som wetenskapen någonsin företagit, för werlden förkunnas. Hwad wåger nu jorden? J Bally stora bu inducboek frår swaret på denna fråga i en enda rab och lydcr: D —556717, med cit fel, fom ide ärerstiger U,0038 Det will säga: fjor dens tätlet år hifa med 5,0747, eller: jer den ät ungefär 523 gr. myagre ån hon