2c—— — allt till det bädda. Är jag wäl saker på, att genom en swaghet ... nej. genom en fordömlig handling funna förlänga Josefas life — — Ri har ide lålit mig tala till slut, inwände Ör v. Walls lenroty; jag sade Er, att jag skrifwit att omständigheterna förändrat fig Så är och i sjelfwa werlet fallet. Jag flår wad att Ni ide refer till TA-Indien! — — Huru? Skulle kanske Hr Mar: bel redan wara död? Eder will Ni ins bila mig det? rovade Konrad förskräckt. Eller har Ni tillförlittiga underrättelser att min fader är vå äter wägen til Cu ropa? Jag bönfaller, håll mig ide på pinbänken! Jag är förut olocklig nog. — — Jntet af allt detta! swarade Hr v. Wallenroth leende; men ... förwänas nu idel... Ni, Or Konrad Eck! är egare till Alteck. Jag är det icke; jag war det blott en fort tid. Hr Marbel jade genom mig fört egendamen; men åt Er hade han bestämt den. Detta skulle Ni fi weta först ett är efter Er aterkomst frän Edra resor. Ör Schmidt war werkställaren af denna wilja. Ni skille först pröfwas. Så war beslutet. Och wore Ni den, fom Or