Norrländska Korrespondenten – 8 oktober 1856, sida 2

— Sistl. lördag git af stapeln å Dr P. Åströms warf ett skepp om cirka 230 låsteps drägtighet, tillhörigt hrr P, och H. Åström, hwilfet b.nämndes Moi efter en wacker landtegendom i stadens årannskap, som eges af nämnde hr P. Äström. — Under de mörka nätterne hafwa stälderne börjar öka sig inom Delsbo tingds lag och war en hel familj wid ofwanberörde urtima ting under åtal för tjulnader Soldatenkan Kring i Högtomt, med fina 2:ne söner samt sonhustru mig tänkas hafwa föröfwat och warit mede tande af icke mindre ån 8 särskildta föl der, för hwilka doc endast bemålde enkas ene fon Per Eriksson kunde haktas. — Uneer forslingen af en landthande lares warulass, blef detsamma bortstulet uti Forssa focken, under en natt NA. wecka. Emedlertid bar det icke bättre till för tjufwarne, hwilka misstänfas warit Delsboar, än att rå de om natten på wågen till Norrbo wille köra förbi en för sin raskhet och oförskräckthet känd bonde från Delsbo socken, han misstänkte de os fånde wågfararne, hwilka med deras tuns ga lass söfte komma honom förbi, mare före han skyndade sig fram till Norrbo gästgifwaregård, samt genskjöt tjufwarne, hwilka warit trenne, samt fasttog hästen, derwid då förenämnde bondes broder, som warit i sällskap, wille taga fast på en ar tjufwarne, ett skott logåsades emot honom, utan att träffa, då han sprang fram, samt fattade uti den fom aflossade ffote tet, men blef då huggen i bufwudet med en knif, få att han måste flåppi tjuven, hwilken jemte de 2:ne andra togo till flykten samt lemnade lasset efter sig. Ratdswerkaren fom utdelade knifhugget lår es medlertid wara igenkänd. (H. W.) Sundswall den 8 Oktober. — De Swenska Natursängarne, Hårde da i olifa Swenska Nationaldrågter, gåfwo i Söndags och Mändags å Ga sino-Salongen en MunbEoire Båda ufinarne war samlingen af ahörare owanligt talrif, och hwad ännu mera år — ingen git obelåten derifrän De nio fåns garnes wälljudande stämmor, med deras stönt afwerlande forte och piano, lemnade hos åhörarne ett djupt och ljuft intryck, fom långe och tacksamt förwaras. Sån gerna woro oc wål walda, och churu de sleste ibland dem woro förut wål bekanta, förnyades dock nu deras bekantskap med få mycket större nöje, fom de framträdde i förffönade tongångir; hwarföre de och framkallade starfa bifallsvttringar af de närwarande, på hwilkas särskilta begåran flere stycken äfwen måste omsjungas. J dag gifwes åter af dessa Natursångens barmonister en sone, troligen här den sista för denna gång. Wi helse dem dock: wälkomne åter! J Söndags rasade en starkare storm. än wanligt. Deraf nödgades ängarer Sundswall att på aftonen inlöpa i hamn utanför Hudikswall, få att den först i går på morgonen anlände bit till staden. Ange A BE TTT