nes, äfwenjom natten mot Tisdagen wero för orten förfärliga frostnåätter, isynnerhet den sednare, kl. 5 på morgonen woro hustaken hwita af frost och sädesaren ftele frusna. Det är oundwikligt, att ju hår igenom en oethördt swår skada inträffatSåden, både räg och korr, flår ånnu nås stan öfwerallt mycket grön och omogen. Detta oaktadt, lärer den nog komma att stiras — heldre grön än grå. Mt nog: man motser, med temlig fåferbet, en wag skörd, om ej toral misswårtHwar få wi då bröd ät få många? Une der en lång följd af år bar Herren wålsignat wår landåort med forn och fårna; ånven förra året, ehuru swagt i affeende på höskörden, gaf en kärnfull spanmäl, fom wisserligen otillräcklig för landets behof, dock lemnade godt och pålitligt sädesforn. Nödig spanmäl till brödjöda har genom de handlandes försorg hukommit; men är mt slut. — Blifwer ej denna höjt tillförseln från södra orter ymnig, så bee fara wi med skäl hos mänga af denna ortens inwånare — en farlig hungersnöd. (St. Tidn.) Sundswall den I September. — Gn insändare har i bladet begärt rum för följande Proteft. Uti min nyligen tryta sirift: Grund dragen till låran om Kyrkan är på tryckningsorten å sidan 165 och raden 9 uppifrån borttagen denna mening: Hue ru polismagten äter skall behan la wil loandarne kommer theologen mindre wid; ty sädana frågor skola behandlas från den borgerliga rättens och ide från evangelii synpnukt, emedan evangelium ej wet af utwärtes twång och köttalig arm J stället äro af främmande hand inflickade ej mindre än 16 rader af ett ins nehäll fom jag ej godlänner. DÅ jag sjelf ej anser tjenligt att under weckan ans ställa bibelförklaringar m. m. i min före samling, huru gerna jag an wille, så fan jag ännu mindre förorda en sådan rätt för lekmän. Jcke heller wägar jag an gripa en Viblisk predilant derföre att han ar Söndageu blott egnar 2 rimmar till Cudeusns och andaktsöjningar enär han lätteligen på veåfa 2 timmar möjligiwis fan uträtta mer ån jag och andra mins dre lydliga på hundrade gånger få lång tid. Jcke heller will jag lofwa att polids magtens werksamsamhet blir onödig, der lekmannawerksamhet. finnes, ty Mormos ner, Baptister och Fejuiter funna hitawäl intränga; sådan är menniskan. Det har ef älder i wårt land funnits twå flagg letmannawerksamhet. I byalag långt bes lägna från kyrkan hafwa presterne mäns genstädes uppmanat Gudfruktige och läge funniga perfoner att hälla Gudstjenst sendagligen på det att solket ej måtte gå miste vm Guds ord, äfwen då det ej år i tilljälle att beseka förfan. Det år dens na sedwana fom författaren önskade fe utwitgad, men jå an dylika sammankomster höllos på söndagceftermiddagarne i —ENRNRE—— IE st I byalagen, på det folfet måtte wånjas utt: bättre bruka hwilodagen ån till fylleri, TT BES