Norrländska Korrespondenten – 23 augusti 1856, sida 2

———5—7 MMM oc — e b.dolonista sketen år Kwtan bår i byen och tolkar djerft hela Uppanrbards sebolen i jriaste utläganing. En bonde ön skar helt ofromt att Kyrkan läge i aff eftersom den ide år fammanfogad af de lefwande flenar. En annan Bonre fan icke gå i Kyrkan emedan man icke slall fitta der de bespottare fitta, och emedan det beter: går ut och skiljens ij:ån dem och kommer intet wid det orent år etc. En annan fon ide annamma Hertans Nattward, emedan der äro oc tiogna wid honom, och man ide får duida af djeflarnes falk Dessa arma uppblåfte menniskor tåla således mindre än Mästaren sjelj fom fördrog en Judas Jstarioth ww sin Nattward! Wåra bapluster wilja hafwa en ten lyrka på jerden, och anse sig wara störde-englarne sieljwa. Pet hjelper såleres ide att säga till dem Frälsarens egna ord om ogräset och hwetet: låter bådadera wera till skördatioen ete. Säger man till en förwil led yngling: hwilfan sorg du gjort dina föräldrar, DÅ du med wederdop afflädt vig Christum! swarar han genast; J sko. fen ingen fela eder fader på jorden !! Såger man: du skall hedra din fader och moder etc., 4:de Budet, tan man wata fåfer att få till swar: den som åls star sader och moder mer ån mig han år mig ide wärd. Somlige utivda bög ft förnöjsamt Matth. 23 Cap. på BPrefterne, och stå derföre stundom rått förbluffade, når en allwarlig själasörjare genomgår detta bibelställe och wisar dem att det 8 gånger der upprepade weropet just drabbar dem som trosta uppå fig sjeljwa att be åro rättfärdige och förfmå andra, således de arma baptisterne sjelfwa kallas en baptist i förhör till läraren, så tommer han wanligen icke, och unt skyllar jig wanligen dermed att herden stall gå efter fåren och ide desse efter herden. Han lås ter ide flå fig deraf, alt Öfwerherden sjelf har sagt: Ffommer till mig! och att fjären skola åtlyda herden och följa hans röft och att Guds Ords förmaning bjuder: Marer edra lärare lydigt och följer dem ty de waka öfwer edra fjätar säsom de der råkenskap göra skola, på det de må göra det med fröjd och ide med sucfan, ty det år eder ide nyttigt. Men sädana gripande bibelspräk afhöras alltid af den förhärdade baptisten med ett wisst smilaktigt leende, som bättre än allt annat wisar menniskofännaren, hwars andas barn den arma menniskan är. Baptistens religionsbegrepp, öfwer hwars falsthet en populår beffrifning, will Gud, snart fall från trycket utiomma, består uti att först wilja se och derefter tro, samt ståda bort ifrån Jefus till ger ningen! men i denna willfarelje ligger jemwäl fröet till en total politisk omstörtning, ty säsom baptismen i fyrfon will måningom sätta förnuftet öfwer Jefus, å will den i Staten fåtta fördelen ifwer ordningen. För, baptismen ligger in grof egennytta till grund både å den ina och andra sidan, och mången enfals ig låter med wälbehag inhila fig, att jan fom baptift winner frihet från alla ulagor och allt twång. För bröderna i——— —v— 7 1