Norrländska Korrespondenten – 28 juni 1856, sida 3

Å haradsholding Frtick samt invaldes handlanden Westring. — — — — En stor bankrutt, har wäckt särdeles uppseende i Paris. En af grefwe Morny helt nyligen för Kejsaren såsom en af Frankrifes utmärktaste finansmän presenkerad b:r Place har gifwit upp staten med ett skuldbelopp af 18 millioner francs. För ide långefedan drog han fia ur affärerna med en förmöds genhet af 10 millioner fr., men skall fe dan hafwa drifwit ett wanfinnigt fpel på börfen och t. er. blott under Maj månad föpt 6 millioner fr. i räntor. På denna ceösionant förlora bland andra grefwe Morny, hand wan af hwilken han nylic gen köpt ett palats för 2 millioner, flera millioner f:r., bankirhuset, bröderna BPereis ra 3 millioner, bankiren Andrå likaså mycfet o s. 10. Mannen förde en storartad lyr liksom få många andra börsskojare. Parisarne hafwa genast warit färdige med anmärkningen, att den hädanefier ej bör heta: Perdre son argent (förlora sina penningar) utan Placer son argent. Ett bewis på Tullsystemets olämplighet. J Tidningen MWaåftaren lästes nyligen följande, wisserligen ganska tåänhvår. da ord, i anledning deraf att Posttidningen börjat förklara sig för det friare handelssystemet, ehuru egentligen ännu blott med afseende på handeln med spannmäl och viktualier: Det år med tillfredsställelse man erfar att officiella bladet börjat på ert ganffa frisinnadt fått afhandla tull. lagstiftningen, företrädeswis handeln med lifsmedel och särskildt med spanmål, i hwit ken gren det rätta och förnuftiga haft få swärt att bana fig wäg. Flera af de omståndigheter, fom i fordna tider förs swårade ett förordnande af denna ange: lägenhet, finnas dock ej numera. Dit råknar P. T. de falska, men herrskande national ekonomiska systemerna;;! regerinarnes öfliga fed att tro fig böra offra åt den stora hopens fördomar; kommunikationernas ofullkomlighet, som gjorde att man föga finde räfna på andra länders öfwerslöd, samt krigen och farhågorna för afbrott i alla förbindelser med grannländerna. Första omsorgen war då att lägga beslag på inhemsta produktionen, bwile fen å fin sida erhöll s. f. skydd mot ute ländsk täflan. Jordbruksäringen war oc få föga unvedlad och få bervende af mår derlefen att inga beråfningar unde för ras. Man wille derföre cga makt att förfara efter omständigheterna, bwarigenom blott ytterligare osäkerheten öfadeg och nåringen förlamades. Hindren får ett förnuftigt system äro nu mestadels bor. ta. Efter friare handelslagstiftning har man nedbrutit de murar, hwarmed staterna inbördes omgärdade sig, och wetenskapen skall ytterligare borttaga dem. De nya kommunikasionerna ha omskapat werlden till en enda stor marknad. J Swerige awarstår ännu ett hinder: bristen på en allmån och öfwerwägande öfwertygelse, A —