Norrländska Korrespondenten – 18 juni 1856, sida 3

bafwa haft den lyckan att i sa hög grad uppwäda och underbärrn generaldireflö. rens reselust, serr Haparonda och Å)stad. Från Westarwik stripnes för ven få dennes: MEn sålfjont tilldragelse har inträffar hår i orten, att en Eigko forirrat sig öns da ned till grannffapet af wår flv nen ligen till Wistingse i CJanmlebywifen rer den föft fig en sristad mot jägarete fula, men ecirÅagiwes blef af twå okyaniga bondriängar den 7 i denna månad ssijeten. Man fer häraf, att de i lag fade gade böter mer olodi, fjant, ingenung förmå mot winstbegäcet och otynnet. Det sljutna djuret, aj hware tänder man kunde sluta ar dess ålder warit emming 3 år, hade en höj of omfring 6 fot och war till froppen ungefår lika fior med en mindre ko. Enligt uppgift hade det, före feljdt inom Dalhems socken, flutt ar Came leby focfen til Norrlandet, sedan vet mellan Nygård och Gaanteby summiit öfwer den der smala wiien. Eigen utgör de skandinawisla skogarnes första prydnad och kronan för alla jagtbara djur I norden. Fordom, då befolkningen war ringa och skogarne wid. sträcktare och tätare, funnos elgar irikets alla landskap, äfwen i det sydligaste Skåne, der uti de gamla torfmossarne ofta finnas horn och någon gång bela skeletter, hwilka ådagalägga art cigen fordom war betydligt större än nu. Att elgen fordom funnits i stor mängd i MWeftergöthland fan slutas deraf, att han i den gamla Westgåthalagen räknas bland ffadedjur. Caligt Nilsson skall detta skogarnes största högdjur ide finnas sydligare än i Ostergäthland, men efter hwad erfarenhes ten wisat, är detta ingalunda förhällans bet, iv på sednare tider ba flera elgar blifs wit sijuine i Tjust. Måtte en gråns funna sättas för det hejdlösa raserict att utreta wårt willebråd, fom, i fall det blefs we wårdadt, ännu fule funna blifwa aj stort wärde för wåct fåra ehuru I måne ga delar misswårdade och plundrade, fö iterland. — Marknaden hårftådes fiftlivne Fredag war owanligt talrikt beföft af såwäl föpare fom följare. Af det fednare slaget marktes: B Lejas exposi. tion ef galanteriwarer. Man pästår att wid denna erposition förstarmarknadsvagen influtit cirka 5,000 Rdr. Då man fan taga för afgjordt att de trafiferande derstädes till stärre delen utgjordes af allmoge, må denna summas storlek wål be wisa att penningebristen i orten icke ar serdeles tryckande, för att icke tala om hwad mera ett sådant anwåndande af en sädan summa bewifar. Från Köping skrifwes: Dem häcstades owanliga företeelsen af ett beslag inträffade sistl. Onsdag, då Stadssiskalen Wikström i Enkefru Höks bandelslofal. på grund af 1846 års Handelsförordning och Kommerse-Kollegii fungörelie af 1847 rörande specifikallon af hwad till nipperhandel hörer, under be